Aftonbladet – 28 november 1864, sida 3

Eyrkliga underråtteiser. Tyska yrotestantf. reningen fortfar att utvidga sig inom alla tys-a stater, både hos prester och lekmän, och stora äro tolkets förhoppningar om dess iramtiaå och verkningar, hvaremot prelaterna med fara åskada detta uppstigande moln. Före: ningen har nu till den 7 och 8 Juni 1865 utlyst en allmän jrotestentdag att hållas i Eisenach. Redan äro följande ämnen bestämda att afhandlas: 1) Öfver utkastet till stadgar: referent geheimerådet Bluntschli; 2) Frågan: Genom hvilka medel kunna för kyrkan återvinnas hennes obenägna medlemmar? Referent Geh. Kirchenrath Rothe; 3) Lärofriheten och dess gränser: referent öfverbofpredikanten Schwarz; 4) Förhållandet till katolska kyrkan i afseende å blandade äktenskap: referent prolessor Wassersehleben; 5) Den kyrk liga nöden i Mecklenburg: referent professor Ewald. Alla. filialafdelningarne komma att på törhand insända-till referenterna sina tankar och önskningar i dessa frågor. viöljd hvaraf man väntar en stor allmän liflighet i den kyrkliga diskussionen öfver hela Tyskländ. Oldenburg. Afven här vill man pracka på församlingen en ny reaktionär psaimbok: men katekesstriden, i Hannover tycks få sitt sidostycke genom folkets allvarliga motstånd. Med stort intresse afhandlas psalmboksfrågan öfver hela landet. Samtbga lokaltidningar upptagå ämnet, dels genom tena granskningar. dels genom att mtd dela de i enskilda större sammanträden fattade och uttalade. gemensamma beslut och åsigter. Hannover. En katolskfamilj D. har öfvergått till protestantiska kyrkan: FruD., gift med en rentier från Rheims, hade länge tviflat på katolska lärars sanning. men dock aldrig tänkt få något utträdande. Tvärtom har hon, dåhön hos ett af sina barn märkte en stor likgiltighet för denna kyrka, vidtalat en katolsk. prest att inge barnet kärlek för densamma. Andamålet förfelades helt och hållet. Barnet blef alltmer frigjordt från allt kyrkligt sinne och de öfriga barnen kommo in på samma stråt. Hon sökte då underrättelse om protestantismen, anskaftade Colanis och Coquerels skrifter, blef jemte barnen gripen af dem och begärde jemte barnen inträde i evangeliska kyrkan, hvilket efter behörig pröfning medgafs. Hennes man, med böner och hotelser anfäktad af: sin gamla mor, som var djupt inne med katolska presterna, qvarblef i katolska kyrkan liksom yngsta barnet, hvilket såsom underårigt ej: hade:rätt att utträda. Då öfvergången varit förenad med ekonomiska förluster, synes den ha egt rum af ren öfvertygelse och samvetets bud. Colani och Coquerelb synas då-ej vara så omstörtande personer och så värda att afsättas, som mången påstår, hvilken aldng gjort påfvedömet något afbräck. Hannover. Här talas om många missbruk i missionsverket, för hvilket folket gjort stora insamlingar. Man prisar som upplysande i saken Langhaus verk: Pietismus und Christenthum im Spiegel-der äussern Mission. —De :ortodoxe sysselsätta sig mest med Schenkels bok; som här anses vådligare och mycket mer ingripande än Renans och Strauss, hvilka alls ej gjort det moiliska intryck på den bättre allmänheten, som Schenkels. Atven Kahnis har vunnit stora sym