Aftonbladet – 28 november 1864, sida 3

att vara i godt sällskap, ehuru jag är son till en liten obetydlig borgare och endast med svett och möda studerat rättsvetenskapen, utan att lyckas förvärfva mig en titel. Men min far gjorde cession, jag Dlef fattig, och en fattig domstolsekritvare och advokatsbiträde kan inte göra anspråk på nägot bättre sällskap än som finnes i detta värdshus.? En studerad herre har alltid anspräk på aktning?, sade den andre med ett högst förbindligt leende. ?Det skulle göra mig lycklig, om jag kunde göra ers nåd en tjenst; ty jag har ständigt siräfvat etter umgänge med lärda män och vid mina många utfärer icke sällan halft tillfälle att närma mig dem. Om jag kunde få be ers nåd vara god och dricka med mig ett bättre glas vin än som här finnes att tillgå... ? Jag kan inte betala ett bättre vin, sade den andre likgiltigt. Det skulle vara mig en ära att få öfva den venetianska gästtriheten mot min herre, som tyckes vara främmande här på orten. Om annars min förmögenhet och min lokalkännedom på något sätt kunde vara herrn nyttig... Audrea ämnade just svara undvikande, då han märkte att värdshusvärden, som stod bakom disken, ifrigt vinkade åt honom med sitt kala hufvud. Afven bland de andra gästerna, hvilka bestodo af handtverkare, torghandlerskor och dagdrifvare, gjorde honom mången med förstulna tecken uppmärksam på att man gerna skulle velat meddela honom någonting, som man icke vågade såga högt. Under förevändning att först betala, innan hån antog den artiga bjudningen, lemnade han sm plats och gick fram till värden, i det han högt frågade huru mycket han vore skyldig. ?Herre?, hviskade den beskedlige gubben,