Aftonbladet – 22 november 1864, sida 3

Article Image
Personalunion och skandinavism. (Med anledning af broschyren YNågra ord om danska statens nutid och framtid.) I. Hvilken betydelse eger personalunionen för Sverge-Norge? Vi hafva i föregående artikel endast uppehållit oss vid personalunionen, för såvidt den måste leda till Danmarks fullständiga beroende af Preussen och danska folkets förtyskning, eller till ett uppror, som skulle vara liktydigt med ett förnyande af dansk-tyska kriget. Att Sverge-Norge icke omedelbart beröras deraf, vilja vi medgifva. Dock måste vi anmärka, att danska folkets nationella försvagande nödvändigt måste beröfva Sverges och isynnerhet Norges andliga lif ett vigtigt komplement, att de båda ländernas timliga behof skall lida genom en ordning, som ovilkorligt, aflägsnar Danmark och omöjliggör den närmare anslutning på det handels-politiska och materiella området, som till och med den antiskandinaviske broschyrförfattaren finner önskvärd, och slutligen att det aldrig kan vara behagligt för Sverge, alt få ännu en stormakts lystnad tätt på lifvet, utan att sjelf göra någon landvmning som kunde återställa jemnvigten, och isynnerhet en stormakt, som alltid stått och står Ryssland så nära, en stormakt, som redan en gång sammansvurit sig med den ryska om alt dela Sverge, oca verkligen till en del bildat sig på Sverges bekostnad. Man skall emellertid, som sagdt, hänvisa till Rysslands beskydd såsom en motvig för Danmark mot påtryckningen från Ber lin. Skulle denna hänvisning betyda nå got, måste den gå ut derifrån att Ryssland icke kan med glädje se att Preussen upp häfver sig till en betydlig makt på Öster. sjön; ty blott på denna punkt kunde en strid tänkas mellan Ryssland oeh Preussens intressen. Men kan då icke hvar och er se, att Ryssland just på denna punkt ha vifvit Preussen fria händer? Det är ju väl Dekant, att Petersburgerkabinettet samtyck! till det österrikiskt-preussiska röfvaretåget: men månne ieke de ryska statsmänner skulle lika väl som alla andra mennisko: hafva sett, att tågets hufvudändamål va

22 november 1864, sida 3

Thumbnail