Aftonbladet – 18 november 1864, sida 2

it skydd? för de inhemska näringarne.n lan inser allmänt, att det är genom ned-1 ittning i införseltullarne, som den talrika ( yrdbruksbefolkningen äfven erhåller sina onsumtionsartiklar till billigare pris. ?Detls na uppväger det andra?, säga dessa i allt: raktiska män. En annan märklig företeelse är, att det ! jemförligt största antalet farmers icke ha! rrendekontrakter ställda på vissa år, utan :i anligast på sex å tre månaders uppsäg-:s ing. Olägenheterna deraf äro påtagliga;: jretagsamheten hos farmers hindras deri-! enom. Meu olägenheterna uppvägas dock . WW en del af det stora antal farmer (mindre l: indibruk), som förefinnas, och i jordegaens eget intresse ligger, att icke rubba den: kickliga och ordentliga arrendatorn i beittningen af sin farm. De omtänksammal odsegarne lemna derför äfven villigt medel . ill sådana grundförbättringar, som öka jor: ens värde och afkastning, mot det att arendatorn stundom (icke alltid) crlägger änta å det sålunda använda kapitalet. I Ilmänhet kan man antaga, att de välvillisaste godsegarne ha de behållnaste arrenlatorerna, och jag vistas för närvarande hos n sådan, hvars både föräldrar och faröräldrar bebott samma farm som nu sonen, itan att någon af dem, under loppet af 74 ir, haft fastare kontrakt än med sex måraders uppsägning. — Emeilertid pågår nu land den talrika, förmögnare och således skonomiskt oberoende farmersklassen en tark, men tyst, agitation mot de sväfvande urrendekontrakterna, mot den godsegaren örbehållna jagträtten på den bortarrendeade jorden, och mot bibehållandet af de nånga för jordens brukning i större skiften hinderliga häckarne, hvilka visserligen äro en prydnad, men försvåra ångplogens användande. Men genom de fasta arrendenas nförande upphäfves godsegarens politiska välde öfver sina farmers, och genom jagträttens afskaffande förminskas ett af godsegarens favoritnöjen. Det blir med hvarje år allt svårare att appdraga gränserna mellan de distrikter der spannmålsodling och boskapsskötsel idkas, ty öfverallt i England utvidgas den sednare näringrenen, utan att den förra ändock egentligen inskränkes annorlunda än att de mindre värderika sädesslagen (hafre och korn) utbytes mot de mera värderika, i samma mån som jorden erhåller ökad växtkraft genom odlingen af sådana växter som till uttodring användas. I de fruktbarare jordbruksdistrikterna är för öfrigt jordräntan så hög, att t. ex. hafreodlingen icke längre är lönande. Men oaktadt boskapsskötseln öfverallt i England utvidgats, kan genom densamma ändock icke på långt när produceras hvad den ständigt tillväxande folkmängden konsumerar, och införseln af lefnadsmedel är derföre i ständigt tilltagande. Denna omständighet kan och bör, rätt begagnad, blifva af stor nytta för Sverges landtmän. Det må tillåtas mig i detta fall göra några antydningar. Omkring en half million tunnor smör inporteras årligen till England, och utförseln är i ständig tillväxt. Orsaken dertill ligger egentligen mindre i en relatift till folkmängdens tilväxt stigande konsumtion — ty medelklassen, och isynnerhet den talrika arbetsbefolkningen förtär icke mycket smör — utan dels deri, att landtmännen i England icke forcera mjölkpro uk ionen, d. v. s. hålla icke kor uteslutande för mjölkafkastningen, utan vida mera, om jag så får säga, såsom mödrar för den ungboskap som genom forcerad utfodring tidigt kan afyttras till slagtarne i de stora städerna — och dels deruti att den söta mjölken, som icke åtgår till den dagliga förbrukningen i hushållen på landet (hvilken är ganska liten relatift till öl och porterförbrukningen), förvandlas till fet ost. Derföre är smör begärligt och alltid afsättligt såvida det är af god beskaffenhet, d. v. s. väl beredt, färskt och ieke härdt saltadt, (ju mindre saltadt, desto bättre). Otvifvelaktigt är ait smör med dessa egenskaper kan produceras i Sverge lika så väl som i andra länder, om våra landtmän derom bemöda sig, och ej försaka att begagna de förbättrade kommunikationsmedel som nu stå dem till buds. Ett nödvändigt vilkor för en god afsättning på : ngland, är att smöret icke blir för gammalt hos producenterna, och vidare att hvarje parti blir af lika färg och beskaffenhet; begge dessa vilkor kunna åstadko mas först och främst vid de större egendomarne, och dernäst genom distriktmejerier der mjölken från ett större antal mindre egendomar samlas. I afseende å inpackningen gäller såsom regel att den bör ske i väl gjorda fjärdingar, helst af bok, hvartill sådan stäfver som förekommer i silstunnor är särdeles lämplig. Kaggar af samma träslag äro äfven lämpliga. Väl skött svenskt smör, som till London ankommit öfver Hamburg, har betults i höst från 60 till 95 öre pr E. Konsumtione : af fet ost (d. v. s. beredd af icke skunimad mjölk), är förvånande stor i hela England. Orsaken dertill ar att denna artikel äfven hos den förmögnare befolkningen förtäres, icke såsom hos oss för att reta appetiten, utan såsom en väsentlig del af möltiden. Hos den farmer der ag nu vistas, förtäres minst 4 dagar i veckan till frukost ost, bröd, smör och te. Af den förstnämnda artikeln har jag derstädes på tre månader förtärt mera, än på dubbelt så många år hemma. Hvarje afton förtäres äfven ost. Den är långt ifrån så gammal som hos oss, och den behöfver icke