Aftonbladet – 18 november 1864, sida 2

hör på de besynnerliga ord ni uttalar, men tänker på andra, som äro djupt ingrafda i min själ. Jag. tänker på den skamliga orättvisa verlden begått mot er, och jag säger ännu en gång, att jag är död för alla känslor, och att det är mig alldeles likgiltigt hvad jag gör eller inte gör. Om ni det oaktadt vill bli min hustru — så må göra! Laura räckte ut sin hand, och han fattade den; men han gaf henne hvarken vännens trofasta eller älskarens passionerade tryckning; han lade blott bennes hand löst ofvanpå sin och gick derefter långsamt med henne in i huset. Bleka och nedslagna vandrade dessa två långsamt framåt gängen, medan dagens ljus förmörkades af täta moln, som plötsligt hade samlat sig på den vårliga himmeln. Dt liknade Adam och Eva på vandringen genom verlden efter deras fördrifvande wu paradiset. Följande dagen underrättade Leslie m Chausen om sin förloining med Laura och reste derpå hem till sig. Hvarje försök å Lauras sida att åvägabringa ett ömmare förhållande var förspilld möda, emedan han alldeles icke märkte det, och mr Chausen, som var en förståndig man, kunde alldeles icke bli klok på denna förlofning; men Laura var nöjd och belåten. Hon hade nu genomdrifvit den plan, som nästan hade förefallit såsom en omöjlighet, och då hon tänkte på den ställning.i hvilken hon befann sig, blundade hon för att Leslies olycka och förtviflan var hennes eget verk, deremot dröjde hon ständigt vid den omständigheten, att hon hade bundit sig vid en sjuk och olycklig man, och till sluts trodde hon verkligen sjelf, att hon var ett mönster af ädelmod och sjelfuppoffring.