Aftonbladet – 17 november 1864, sida 3

skulle fordras; att regleringen af prester skapets tionde icke genom, dess privilegie skulle hindras, och slutligen att borgare. ståndet skulle medgifva allmogen att antage behöfliga handtverkare samt frihet att inom riket afyttra egna och grannars handaslöj der och produkter. Då dessa postulater : ståndet föredrogos, upplyste några ledamö. ter att vid den enskilda rådplägning, som med några af adelns ledamöter hållits, hade somliga tyckts benägna till vidare eftergifter. Hyckert förmenade dock att i skrifvelser till medstånden borde bondeståndets begäran icke framställas såsom ovilkorligt påstående, hvilket möjligen vore alltför strängt och ledande till ändamålets förfelande, utan borde ståndet vädja till medståndens välvilja. Dessa åsigter gillades af de flesta, och beslöts alltså att det förslag till jemkning i privilegierna, som af besvärsutskottet upprättats, skulle medstånden delgifvas. agen derpå, då ståndet ånyo hade plenum, uppläste talmannen ankomne formulär till blifvande konungaförsäkran och till ständernas hyllningsed — hvarefter fråsades om något mot dessa formulär vore att påminna. Enhälligt förklarades att mot det förra vore intet att anmärka, likvisst under förutsättning att ståndets gjorda förbehåll? beträffande regeringsformen icke på minsta sätt vore rubbade?. Men i af seende på hyllningseden förmälte sig åtskilliga icke kunna godkänna den, såvida med uttrycket riksens ständers rättigheter? afsågs deras befästande i oförändradt skick. Andra åter voro af den mening att hyllningseden icke kunde medföra retroaktif verkan på ståndets förut fattade beslut? eller medföra den verkan att ståndets vid reseringsformens antagande fästade vilkor förföllo, hvadan äfven detta formulär kunde antagas. Emellertid blef frågan bordlagd. Derefter ankom en deputation från ridderskapet och adeln som meddelade, att nämnde stånd innan bondeståndets jemkningsförslag i privilegiifrågan ankommit, på särskild motion om råoch rörssamt utsocknehemmans deltagande i kronoskjutsen under krigstid, beslutit att detta mäl skulle uppskjutas till dess konstitutionen vore af alla fyra ståndens talmän behörigen underskrifven, eller densamma till allmän efterlefnad utgifven?. — HSedan deputationen afträdt yttrade And. Joachimsson att adelns nu ogjorda meddelande icke kunde eller borde förändra bondeståndets åtgärd att vägra tegeringsformens underskrifvande så länge någon jemkning i privilegierna icke blifvit beviljad. Detta gillades af ett stort antal ledamöter; men And. Nilsson från Jemtland ingaf ett memorial, hvari framhölls att bekymren rörande någon del af regeringsformen (114 ) blefvo stundeligen af allt mera betänklig beskaffenhet: att missämjans rysliga följder? bort uppmärksammas: att medständens eftergifter icke borde försmås, och att dåren brådstörtar, medan den vise verkar till förbättringar med saktmod och lugn?. Några instämde, men andra förmenade alt regeringsformen icke borde underlecknas förrän de äskade jemkningarne bifallits, eller helst hela 114 uteslutits. Hyckert ingaf äfven ett af mänga ledamöter underskrifvet längre memorial, hvari omförmäldes, att ståndet med lifligaste smärta erfarit konungens missnöje med åtskilliga Idamöters öfver rättvisans och billighetens pränser sträckta sambällsvådliga anspråk. ör att ådagalägga ståndets underdäniga känslor om rättvisan uti de framställda jemkningsfordringarne, föreslog han att hela ståndet skulle afgå tll konungen och afemna en skrift, hvari skulle omförmälas, ?till förekommande af misstydningar?, stånlets alla önskningar? om eftergifter al medstånden, och begäras konungens bemeding, hvarjemte ståndet skulle frånsäga sig ansvaret for det tre veckors långa uppehålet i riksdagsärendena, helst ståndet samma lag grundlagen antogs förbehöll sig att jemkningar skulle ske eller 114 utesluJas, men att sådant änvu icke skett. Hyckerts förslag antogs och talmannen anmolades för ståndet begära företräde hos konungen, då en skrift i den syftning Hyckert förordnat, borde aflemnas. Dagen derpå då ståndet sammanträdde illkännagåfvo talmannen och sekreteraren, att de vid erhållen audiens hos konungen anmält ståndets beslut och önskan; men att konungen derpå förklarat, att han med all välvilja för bondeståndet dock ansåg beänkligt att från samma stånd mottaga ett vättlärdigande, som troligen kunde i något ufseende ske på de öfriga ståndens bekostnad; dock ville K. M:t lofva att taga stånlets begäran i öfvervägande och framdeles sifva svart efter sig företeende omständigeter. — Vidare meddelade talmannen, att edan Deras Majestäters kröning som till amma dag varit utsatt, till en annan dag blifvit uppskjuten, skulle ståndet nu till lutligt atgörande företaga frågan om hyllniegsedens godkännande. Anledningen till cröningens uppskjutande var bondeståndets vägran att godkänna hyllningsedsformuläet. Sandsten yttrade med anledning häraf, utt han för sin del ville uppoffra allt ill konstitutionens befästande emellan koungen och folket, men förr än ståndet fått uppvakta K. M:t och de förbehåll i öfrigt olefve gällande, hvarmed konstitutionen intogs, kunde han icke fullgöra hyllningsden sådan den beträffande ständernas frioch rättigheter blifvit föreslagen, Hyckert rodde, att nämnde ed kunde gifvas enär Pe log a 2 andan mAnnda lada Mn