Aftonbladet – 11 november 1864, sida 3

enskommit att lemna utan afseende den händelse, om, oaktadt konventionens lojala utförande, påfliga regeringen icke skulle kunna upprätthålla sin sjelfständighet och såJunda dess vidare bestående blefve omöjligt. Inträdandet af denna eventualitet skulle hafva till följd en förändrad situation. Båda regeringarne hade för denna händelse förbehållit sig full frihet att handla. Jag har ej ansett det nödigt, svarade jag, att i min för offentligheten bestämda depesch ännu en gång återkomma till detta förbehåll. Det var motbjudande för mig att göra påfliga regeringens störtande genom hennes eget förvållande och hennes vanmakt till föremål för allmän diskussion. Utan tvifvel är denna eventualitet möjlig. Men om vi måste hafva eventualiteter för ögonen, så föredraga vi att i våra tankar stanna vid möjligheten af en försoning mellan påfvedömet och Italien. Drouyn yttrade, att han hade önskat att min depesch innehållit förklaring öfver hvad vi menade med ?nationella strälfvanden?. Jag svarade honom, att denna förklaring innehölles i min depesch och att jag såsom mål för de nationella sträfvandena måste beteckna försoningen mellan Italien och påfvedömet, på principen af en fri kyrka i en fri stat. Häraf visar sig således, att innehållet af min depeech på intet sätt var altereradt. Gazzetta meddelar vidare en depesch från Nigra till La Marmora af den 1 November, hvilken är redigerad i närvaro af kejsaren, Drouyn och Rouher, samt gillad af kejsaren. Nigra förklarar deruti: Min depesch af den 15 September har gifvit anledning till åtskilliga utläggningar. Af de öppenhjertiga. meddelanden, som egt rum mellan Drouyn och mig, framgår, att konungens regering, om hon gentemot kammaren håller sig inom gränsen af min, genom depeschen af den 31 Oktober kompletterade, depesch af den 15 Sept., icke skall erhålla någon dementi från franska regeringen.? pinione berättar den 3 dennes, att påfliga regeringen och franska myndigheterna, på begäran af italienska regeringen, beviljat utlemnandet af banditchefen Carnevale. AMERIKA. Underrättelserna från Newyork gå till d. 27 Oktobor. Unionsgeneralen Sheridan hade förföljt den slagna rebellhären under Longstreet ända till Mount Jackson, dit den anländt i fullkomlig upplösning. Uti Georgien opererade Sherman och Hood lifligt mot hvarandra. Sherman stod med sin här vid Gaylesville, Hood drog sig tillbaka till Gaasen. Förbindelsen mellan Atlanta och Chattanooga vär återställd. Rebellgeneralen Beauregard hade öfvertagit kommandot öfver sydstaternas sydvestarm, och man förmodade att hans plan var att söka fördrifva Sherman ur Atlanta. Rcbellstaternas guvernörer hade hållit en sammankomst, hvarvid de beslutit förorda krigets kraftiga fullföljande, samt fortsättandet af den förändrade politiken beträffande negrerna och deras änvändande i det allmännas tjenst.