Aftonbladet – 2 november 1864, sida 3

derpå kunde medhinnas, och ståndets beslu i konstitutionsfrågan skrlle derefter lämpas. Åtskilliga förenade sig härom, men andra på yrkade sakens deftinitiva utgörande. Talmannen yttrade derför att sedan olike åsigter i frågan gjort sig gällande, gjorde han proposition derpå att ståndets ötverläggningar angående regeringsformen skulle fil annan dag uppskjutas? — Besvarades med ja och nej. På talmannens vidare fråga, om öfver den. na del skulle wvoteras — ropades också ja och nej, och då derefter ?hemställan gjordehuruvida ståndet genom omröstning vill: utröna om votering skulle ega rum, så be svarades den med nej. Efter någon ordvexling stannade ständet i följande beslut: at! ståndet bitöll den föreslagna konstitutionen: antagande men med de anmärkningar son blifvit gjorda och med vilkor att 114 on privilegierna derifrån alldeles uteslöts, sama yckligt förbehåll att -tänderna skyndsamt och före riksdogens slut till öfverläggnving skulle företsga och afgöra hvad i alsecude på privilegierna blifvit ifr äld Derefter fann ståndet sig oförhi besluta, att jemte medstånden på eftermiddagen uppvakta riksföreståndaren för att erbjuda honom kronan. Om hvad sålund: beslutats skulle medstånden genom en deputation underrättas. Dagen derpå (d. 6 Juni) voro ständerns uppkallade på rikssalen. Iunan bondeståndet begaf sig dit uppläste talmannen i ståndet det tal som han inför riksföreståndaren skulle hålla. Kärnpunkten deri var föl de: 7Bondeståndet har nu i likhet med si medständer till obrottslig efterlefnad antegii den af konstitutionsutskottet föreslagna regeringslormen med de särskilda undantag å ståndets sida, som, uten rubbning af statsförfattningens grunder, endast åsytta ett underdånigt yrkande och ett RP att af de riga riksståndens yunestfulla vänskap i vissa fall understödjas.? Men sedan detta tal upplästes i ståndet, inlemnades af sex ledamöter ett skriftligt memorial, hvari anfördes att då de degen förut å rikssalen erbjudit riksföreståndaren svenska kronan hade de icke, i anseende till afståndet och sorlet? kunnat höra om ständets. förbehåll i afseende på 114 i regeringsformen verkligen blifvit anmäldi, hvadan de dels anhöllo om upply rande förloppet, och dels att s och talmannen ville (vid den förhandlingen på rikssalen) i allt främja ståndets väl och bästa erhet beträffande 114 . — Talmannen häuvisude ill det upplästa talets innehåll och trodde utt den alsedda anmärkningen mot berörde ) deruti tillfyllestgörande frambållits. Anäåtligen blef regeriugsformen antagen och riksföreståndaren derefter till konung