Aftonbladet – 2 november 1864, sida 2

för sig icke kunna få i vunnits, enär fabrikanter och köp och stora förråd af färdiga varor ligger en real säkerhet och dels slutligen deriöre, att dess kunder vanligen äro s. k. mehanhandlure, som sjellva äro kända affärsmän och hvilkas förbindelser sålunda kunna af en bank mottagas till ciskontering. Den mindre närivgsidkarens kunder. äro deremot konsumenterna och konsumtionskredit n egnar sig föga till diskontering. Följden blir, att dessa yrkesmän, för att skaffa sig kapital, ofta måste i Tyskland betala 30 å 40 proe. till sina förlagsmän. Men icke nog dermed, utan dessa förlagsmän lemna oftast i stället för penningar raämnen, som vanligen äro både dyra och af sämre qvalitet, utan att handwerkaren vågar vägra att mottaga dem, ty hvart skall han då vända sig? Dä nu tförhällandet torde vara ungefär enahanda hos oss, föreslog tal. att. mun här måtte använda samma botemedel mot det ouda, som den bekante hr SchulzeDelitech föreslagit och bringat till verkställighet i Tyskland, oemligen föreningar mellan handtverkarne sjellva och hvilka med afseende på sitt olika änvamål kallas dels förskottsförevingar och dels råämnesföreningar. Hulvudändumålet med det förra slaget af föreningar är, att den kredit som hvarje enskild delegare saknar icke skall kunna vä. gras föreningen, hvilken kan som säkerhet erbjuda dels sitt eget sammenskjutna kupital och dels, delegarnes gemensamma en svarighet. Å sin sida riskerar föreningen nästan ingenting, då hon endast lemnar iörskott till egna välkända medlemmer, hvilka dessutom måste ställa säkerhet eller namnborgen och betala en ränta af 8 å10 proc., så att möjliga förlusier skulle kunna betäckas. Men det är nästan icke exempel derpå, emedan hvar och en af ambivon drfves att göra rätt för sig. De hufvudsakliga grunderna för dessa föreningar äro att de som åtnjuta förskotter äfven äro medlemmar af föremngen; att man förfar fullkömligt uffärsmessigt, då här icke är fråga om almosor, utan om tjenst och återtjenst; att en hvar antingen på en gäng eller i mindre poster lemnar sitt bidrag till gemensamma fonden och att utdelvingen af vinsten rättar sig efter insaisens belopp samt att alla medlemmarne äro solidariskt ansvarige för föreningens förbindelser, Råämnesföreningarne ha likaledes för ändamål i försia rummet att vid upphandlingarne af de för olika yrkens bedritvande erforderliga råvaror bereda de dem tillhörande medlemmar gemensamt en kredit, som de hvar kulla, samt derjemte åt dem betinga de samma fördelar som uppköp i stor skrla alltid medföra. Bäda dessa ändamäl hade i öfverraskande män visat sig ha med ifver eftersträfvat att träda i förbindelse med så stora och så solida kunder, som dylika föreningar. Omkostnaderna för lokaler, föreståndare o. 8. v. bestridas ge-. nom en förhöjning af några få procent i varornas inköpspris vid deras utminuterande till delegarne, och den deröfver uppstående behållningen tillgodoföres medlemmarne i mån al beloppet af deras inköp under året. Äfven dessa föreningar hade gjort högst få, knappast nämnvärda förluster. Et: annat slag af föreningar mellan mindre industriidkare vore sådana som hude för ändamål hållandet af gemensamma försäljningsmagasiner. Alnämaren vill gerna göra silt urval ur ett stort lager och endast ett sådant kan tillfredsställa olika afnämares olika behof. Men den mindre industriidkaren kan icke åstadkomma den för detta ändamål erforderliga mångfald af till yrket hörande artiklar. Förena sig flera om en gemensam försäljningslokal ernå de dermot i detta afseende samma lördel som eljest endast kan komma en mycket stor industriidkare tillgodo. Man har i Tyskland, der ärven dessa föreningar hnfvudsakligen existera, understundom kombinerat dem med råämneseller uppköpsföreningarne, men om vi icke minnas orätt förmälde tal. detta ha inedfört vissa olägenheter. Då någon utförligare framställning, så vidt vi veta, hos oss hittills icke förefunnits rörande dessa helt nya arter af associationer — de datera sig alla från tiden etter 1550 och synas vara ett praktiskt resuliat af de många idter och förslag om arbetets organisation?, som framträdde vid tidpunkten för 1848 års revolution — skulle det utan wvifvel vara af intresse för våra handtverkerier och mindre industriidkare om grefve Hamilton läte sin ganska populärt hållna framställning rörande detta ämne komma till offentligheten genom tryckpressen. Ännu ett slag af föreningar mellan arbetare omförmäldes, nemligen föreningar för gemensam produktion, men som vid dessa det mött svårigheter att hålla vid hf en af de förnämsta sporrarne på den menskliga verksamheten, det egna mtresset hos de intresserade personerna, hade de haft mindre tramgång än de öfriga. Tal. meddelade slutligen de nyaste statistiska data han erhållit rörande alla dessa föreningars antal och verksamhet i Tyskland, och det visade sig deraf, att de gått framåt i ständigt stigande progression. Omsättningen under sista året uppsats för alla ha utgjort icke mindre än 33 millioner thaler. Sednare delen af gårdagens föreläsning egnade tal. åt de der, som den stora fabriksindustrien medfört för arbetsklasserna. Oaktadt en tendens till förbättring vore, i stort taget, märkbar med alseende å de flera olägenheter, som uppkomstea af de, mycket stora fabrikerna medfört för arbetarne, synnerligast för de på de lägsta trapp