Aftonbladet – 2 november 1864, sida 2

vacker och du förtjenar den bästa man, som en bildad och rik ung flicka någonsin kan erhälla. Det kommer att kosta bra mycket på mig att skiljas från dig; men bara du blir lycklig, vill jag inte tänka på mig sjelf.s Tack, bäste Laurence, sade Laura, som lötsligt blef het om hjertat och dolde sitt ärdränkta ansigte vid hans bröst. Är du lyckhg, Laura ? sade han i tvifande ton. Känner du dig glad och nöjd 2 Ja, derom kan du vara fullt förvissad.4 Det föll sig bra svårt för henne att utala dessa ord, men det lyckades henne dock. Hon hade nu sörjt för att det skulle linhas en förevändning att skicka bort Leslie rån Chausen Wood, ifall detta blefve nödvindigt för hennes planer. För örrigt hade hon sin kusin Peter att hålla sig till, och honom hade hou på sista tiden försummar, medan den brytuving, som skenbarhgen hade inträdt mellan Leslie och Leonora, hade gjort houom öfverflödig; nu var det mellertid på honom som hon isynnerhei byggde sitt hopp, och som det icke återstod många dugar af hans permissionstid, näste hon utan dröjsmål lägga hand vii verket. Peter, sade hon, vi ha beslutit att föreaga en liten spatsertur. Jag är säker om ut den lilla koketten skall begagan tilltälet att ostördt få tala med dig, ty hon börar verkligen få smak tör dig.4 Är det verkligen ditt allvar, min bästa Laura? I sådant fall visar hon sina känslor vå ett högst besynnerligt sätt; ty hon öppar ju aldrig munnen, undantagandes då won är tillsammans med Leslie. Ja, honom plågar hon riktigt till dödst, ade Laura. Han kom i förmiddags in till nig, för att säga mig att han... att han...s Hvad var det han ville säga dig, Laura? Han kom in till mig, för att tala med nig; men hon var just då derinne, och det rar alldeles omöjligt att 1å bort henne. Ah, jag förstår; mena under ettermidda sens promenad ken det bli ett limpli sarg tlf: Det kommer att krosga mitt