presterna i ödmjuk kärlek tjente folket och ej mer låte sig tjenas af detta. I samma anda talade generalsuperinten dent Blendermann, superintendent Gross man, pastor Baur och professor Krafft. Pa. stor Ledderhose uppträdde mot den friare kyrkliga riktningen och mot hvarje förso. ning mellan tro och vetande. Endasti hela kyrkans bot och änger fann han räddning och begärde påbjudande af en allmän bönoch botedag. Professor Vogel uppmanade tyska folket att bevara sitt sökande efter sanning, äfven om dermed misstag ej kunde undvikas. På Wicherns uppmaning beslöts enhälligt offentliggörandet af en protest Pmot de till vårt folks skada och skam ännu i tyska länder bestående hasardspelen och offentliga spelbankerna.? Mycket klagades öfver det filosofiska studiets förfall Bland prester och studerande, följd af det tilltagande brödstudiet, hvilket befordrade ett dödt memorerande af det nödvändiga vetandet, men dödade allt lif och all verklig insigt. Man yrkade dels på kännedomen af filosofiens historia, dels på ett grundligt studium af et filosofiskt system. Allmänt utdömdes den öfliga filosoiska propedevtiken vid gymnasierna, bestående i en torftig formel logik och några psykologiska uppgifter. ör att motverka den materialistiska tendensen beslöts utgifvandet af en populär tidning i kristendomens sedliga anda, som skulle redigeras af dr König i Leipzig och få namnet ?Daheim?. All specifikt kyrklig carakter frånsades energiskt denna tidning. Till president för nästa kyrkodag antogs enhälligt Bethman-Hollweg, som förut varit president, tills han som ecklesiastikminister ngick i den moderat-liberala preussiska ministeren af 1858. Till vice president utsågs prof. Herrmann i Göttingen.