Aftonbladet – 22 oktober 1864, sida 3

är ett tenorparti, hvilket Naudin skall sjunga, hvaremot den qvinliga hufvudfiguren befinner sig i mll Saxs händer. — E. Martin på dårhuset. En af de mest älskvärda och snillrika dramatiska författare i det nutida Frankrike, E. Martin, har i dessa dagar måst föras till Charentons dårhus. Han hotades till följd af ett hjernlidande med synför mågans förlust och lade detta så svårt på sinnet, att han förlerade förståndet. Hans tillstånd skall dock ej vara hopplöst. Läkarne ha utsigt till hans själsfunktioners återställande, men betvifla deremot, att den sjuke skall undgå den hårda lotten att bli blind: — Bland de 1100 taflor, som funnos att beskåda på den nyligen försiggångna belgiska konstexpositionen i Antwerpen, berömmas isynnerhet följande: Af den Antwerpiska målaren de Keyser funnos fyra taflor: Lorenzo af Medicis hof, Teckningskonstens uppfinnande?, Gretchen i kyrkan? samt ett porträtt. Lika brillant i koloriten är ?La vertu triomphante af von Lerius i Antwerpen. En vacker, värdefull tafla är ?Den hel. Sebastians jordfästning af Polydore Beaufaux, en ännu ung konstnär; mycket väl målade äro Karl I:s af England sista stund? och Karl I:s enka i klostret Chaillot af Alexander Markelbach i Brässel. Ypperligt och natursant tecknad är taflan ?Simson, som söndersliter sina band af P. P. L. Glaise i Paris; underligt och sagoaktigt fornåldrigt tager en framställning ur den gamla Faraotiden sig ut: Adertonde dynastiens egyptier? af Alma Tadema i Antwerpen; en annan tafla af samma målare visar en scen ur den dåliga frankiska drottning Fredegrudes lif. Vidare funnos utmärkta mindre genrebilder af van Regemorter, de Brankeleer, J. C. Madru och Josef Lies. Blan de holländska målarne utmärkte sig Josef Israels i Amsterdam genom sitt Första hafsbad och D. F. Hamin i Amsterdam genom två griande taflor Bön för den döde och Sista blicken på liktåget. De tyska målarne voro svagt representerade; Karl Häbmner hade exponerat en nätt genretafla Den älskades porträtt och ChriStian, Bötteher den poetiska Aftonen i Schwarzwald?.