Aftonbladet – 11 oktober 1864, sida 2

Sedan numera genom franska utrvikesministern Drouyn de Lhuys skrifvelse till kejsarens sändebud i Rom och genom den nyligen afgångna italienska ministörens rapport til konungen såväl det franska som Turinerkabinettets uppfattning af den franskitalienska konveutionens betydelse blifvit d, har derpå äfven från det häl, der frågan är af det närmaste intresse, från sjelfva det romerska folkets sida uttalats hvad dess mening är om förslaget. Roms natioralkomit har nemligen den 21 sistl. September utfärdat en proklamation af följande innehåll: Romare! Frankrike har omsider med konungens regering uppgjort, att dess truppers aftåg ifrån Kom skulle ega rum sednast inom tvenne är. Noninterventiousprincipen har slutligen fått sin tillämpning äfven på oss. Romerska hofvets excesser och folkets billiga önskningar ha brutit denna orörlighet, hvilken ända tills nu hade lemnat den romerska frågan utan lösning. Konungens regering har icke bundit sig genom något vilkor, som belager romarne rättigheten att förena sig med konungariket Italien och detta icke att upptaga dem. Genom betingelsen att romerska området skulle förblifva oantastadt från de italienska truppernas sida har regeringen endast velat itergilva Rom åt romurne, hvilka långtifrån att blifva ett fideikommiss i den katolska verldens hand, sjelfva ega uteslutande rätt utt förfoga öfver sina öden. Romare! Edert öde hvilar alltså i edra egna händer. I kunnen utöfva den rätt, som numera icke är något folk förnekad — all-. männa rösträtten. Färgäten likväl icke, att I ännu hafven att kämpa emot det klerikala ranniet, som icke får störtas på samma tt som hvarje annat tyranni. Vi hakommit till den ötvertygelsen, att romerska hofvet för att befästa sitt verldsliga välde har skadat sin andliga makt. Vi måste få uppväfdt detta missbruk, som hestår i sammanslandningen af makter, hvilka utesluta hv:r