Aftonbladet – 3 oktober 1864, sida 3

Korrespondens från Malmö. (Till Aftonbladet.) Den 30 September. Innehåll: Notabiliteterna i länet. — En hypoteksförening för lösören. — Man känner sjelf bäst sitt värde. — Nit för skarpskyttesaken — På hvad grund kan den anses vara ett länsärende? — Institutet för döfstumma och blinda! — Mamsell Bremer och ön Hven. — Skånska adelns intresse för representationsförslaget. — Kommunaltriheten i Sverge lika stor som i Frankrike. — Propositionsvägran. — En skrifvelse till konungens befallningshafvande voterad under konungens befallningshafvandes presidium. — Festmiddagen. — Viner som likna Arboga-ölet Varulotteriet. Malmö, liksom rikets öfriga residensstä. der, har hela veckan varit upptaget ef sin provincialriksdag, landstinget kallad. Man tänker icke på annat. Hotellerna äro fyllda. Det tyckes nästan som staden såge lifligare ut än vanligt, men detta är väl bara foster af en djerf inbillning; Malmö har i sjelfva verket en så stor grundplan, invånarne bo så rymligt att det behöfves en folkvandring för att åstadkomma någon liflighet på dess breda gator. När man träder ip i den ståtliga festsalen på rådhuset med de vackra pilastrarne och de praktfulla tre kronorna (ljuskronor nemligen!) i taket, ser man i öfre hälften några koncentriska halfeirklar af stolar och uppå dessa länets senatorer, somliga klädda i den moderna bonjouren, andra i den forntida jackan. Kan man på något sätt genomtränga cirklarne och komma bakom ordföranden, så att man får se landstingsmännen ansigte mot ansigte, så känner man igen mänga i riket mycket bekanta personligheter. Högrest och med utseende af en hjelte från trettioåriga kriget står den i fredliga idrotter grånade förste hofjägmästaren Tornerhielm 1 lifligt samtal med nägon a. bönderna. Vid ordförandebordet presiderar riksdagsveteranen landshöfdingen Samuel Gustaf von Troil och jemte honom sitter såsom vice ordförande financieren grefve Arvid F:son Posse på Charlottenlund. Två män som täfla med den sistnämnde att göra sitt bästa i finanserna äro baron Jules Schwerin, egare till det ännu storartade Skarhult, och kammarherren Trolle på Klågerup, den sednare känd för att vara mera praktisk financier än den förre. Man ser vidare grefve Robert de la Gardie på Silfåkra, med värma omfattande kommunala angelägenheter, grefve Dicker, baron Wrangel på Kristineberg, ryttmästaren Hallenborg, baron Beck-Friis, baron Stackelberg, m. fl. af den skånska adeln — man ser, med ett ord, många af de sjelfskrifvet blifvande ledamöterna i representationens första kammare. Söker man vidare efter medlemmar af det stånd, som lärer representera det heliga på jorden, så mötes blicken snart af den populäre och nästan i lika bög grad som Alexandre Dumas produktive författaren prosten J. M. Lindblad samt af en annan prestman, hvilken såsom suppleant kommit med i denna församliog. Endast den förre deltager på verksammare sätt i förhandlingarne; han visar sig under det andliga kallets utöfning hafva haft öppet öga för ekonomiska angelägenheter. und har sändt två notabla professorer: Berlin och Agardh, och från samma stad är rektor Sommelius. Den sistnämndes riksdagskamrat borgmästaren Sv. Trägårdh representerar jemte konsul Carl Gram det hittills temligen dunkelt lysande Ysted, som nu hoppas att genom en ny postanordning blifva elt medium både sommaroch vintertiden för civilisationens spridande norrut. Landskrona representeras af borgmästaren Ödmansson och grosshandlaren Tranchell. Det lif. liga och uppåtsträfvande Helsingborgs anda uttalar sig icke blott i valet af den ofvan omtalde hr Tornerhielm, utan jemväl genom kunglig sekreteraren Nordin på WendelsRETA ER ERNST RK ROSES ENTER