Aftonbladet – 24 september 1864, sida 2

ten, lortiar avt härda sitt valtortjenta anseende. Den är i ordets bästa mening popu lär, såsom på en gång njutbar för den större kretsen af allmänt bildade och bildningssöI kande och tillfredsställande äfven för strängare vetenskapliga anspråk. Till hufvudI saklig del historiskt-politisk och kritiskt-littelrär, inrymmer den tillika instruktiva uppsatser berörande andra vetandets grenar, sälunda erbjudande en lämplig omvexling. Särdeles med afseende på hvad den i först nämnda afseende presterar, skulle vi önska att den måtte tillvinna sig en större spridning hos oss. Det kan ej fela, att mången, som erfar behof och intresse af att följa samtidens tilldragelser på politikens gebit, ofta känner med sig huru han, trots uppmärksam och flitig tidningsläsning, tappar bort den historiska kontinuiteten tråd, hvarligenom de notiser, dagbladen meddela, blifva ull en god del onjutbara: han uppfattar blott J ofullständigt de politiska nyheternas brokiga hvimmel, emedan den föregående serien af tid efter annan erhållna underrättelser i det eller det ämnet fallit honom ur minnet, emedan han således ej innehar de nödiga förutsättningarne för en klar och riktig 10reställning om de samtidshistoriens data och fakta, som med underförstådd hänvisning till det förut sagda läggas under hans ögon. Och till följd häraf gå de rika anledningar till politisk bildning, som i våra dagar tidningspressen erbjuder, antingen nästan förlorade, eller blitva af en blott half nytta, lika otillfredsställande för publicisterna — hvilka i sanning ej utan skäl klaga öfver sina läsares glömska — som för det tidningsläsande publikum. Härvid kan en tidskrift, sådan som den vi nu tala om, göra förträfflig tjenst, såsom ett kraftigt stöd åt säväl de förres bemödanden att sprida, som det sednares att inhemta politiska insigter i och genom en kontinuerlig kännedom om samtidens händelser, deras orsaker och inbördes sammanhang, de i dem deltagande per soner och stridande partier o. s. Vv. Exempelvis skola vi af nu förliggande häftens innehåll nämna uppsatserna om ?Reaktionen i Preussen? af professor doktor Manicus, om ?Preussen og Polen? — en högst lärorik framställning af de båda ländernas förhållande till hvarandra allt ifrån tiden närmast före Polens första delning, författad af lektorn i slaviska språken vid Köpenhamns universitet, C. W. Smith — om ?Den consti tutionelle Heelstat i Österig? af kapten F. Brille, som varit anställd vid danska legationen i Wien, och som i denna uppsats lemnat en lyckad teckning af österrikiska monarkiens författningshistoria sedan det stora revolutionsåret 1848, som bröt den gamla Metternichska absolutismen. Inom ett omfång af endast aderton sidor har M. Hammerich i Danmarks og Norges Literatur i kort Overblik lemnat en med författarens vanliga smak och takt utförd öfversigt af dansk-norska literaturens historia. Då det numera är lagstadgadt, att undervisning i brödreländernas språk skall vid våra elementarläroverk meddelas, skulle vi finna särdeles tjenligt för befordrande al denna välbetänkta föreskrifts ändamål, om till läsningen af danskt och norska författare samt dansk språ kunde bifogas en öfve t af litteraturens utvecklingsgång. Den blefve på samma gång ett passande bihang till svensk litteraturhistoria, som ju ock skall i skolorna läras, och behöfde rätt använd, ingalunda öka utanläsning n. En sammanhängande framställning af den litterära utvecklingen skulle enligt vår mening vara vida mer gagnande än de biograliska notiser, som förekomma i en för svenska läroverket afsedd dansk läsebok. Ett aftryck med vederbörligt tillständ af Hammerichs afhandling ej en öfversättning — vore derföre måhända på sin plats. Afhandlingen är införd uti inbjudningsskriften till detta års afgårgsoch årsexamen i Borgerdydskolen på Christianshavn, hvilken professor Hammerich förestält sedan c telser hafva vi särskildt lagt märke till ett af förf. i år till kultusministeriet ingifvit förslag, att tyskt stilprof må afskaffas och i stället ett visst målt af insigt i det forn-: nordiska språket kräfvas vid afgångsexamen till universitet. Häri visar sig ett bland tecknen till en genomgripande reaktion mot det tyvärr under århundraden närda och inrotade Hjemmetydskeriet. Detta ?Hjemmety i? är föremål för ett synnerligen läsvärdt föredrag af Fr. Hammerich. Här tecknas i raska drag dess historiska gång, verkningarne af detta gift i samhällskroppen som hotat danskarne, såsom :ation, med en sjukdom till döden. Då man betraktar denna tafla, förvånas man, att dock till slut det så länge undertryckta nationella lifvet kunnat med sådan styrka vakna upp, som händelsen varit under de sednare decennierna. I frihetens luft allena kunde det ske. Derföre är ock den danska demokratien så förhatlig för Tysklands både junkrar och — demokrater. Derföre skall det ock väsentligen bero deraf, om det inre frisinnade samhällsskicket får ega bestånd eller går under, om Danmark ?skal ende som tydsk Vasalstat?, eller ej. Då vi talat om Hjemmetydskeriet i Danmark, böra vi ej förbise, att i någon, ehuru visserligen ojemförligt, ringare grad någonting liknande gäller om oss sjelfva. Vi syfta härmed på vårt litterära beroende af det bokproducerande Tyskland, vår bokmarknads öfversvämning af äfven ytterst underhaltig tysk litteratur. I detta afseende framträder på det tydligaste, huru mycket gynnsammare vilkoren äro för ett talrikt folks kulturutveckling. Hos ett sådant kan den tenskapliga och i allmänhet taget litterära rfattareverksamheten blifva ett yrke, som föder sin man, som medgifver honom att sorgfrilt egna sina krafter åt skriftställarens igtiga värf. Ej så hos ett litet folk, hvars läsande publiks fåtalighet nedtrycker förfatjarehonorarierna till en obetydlighet och bringar förläggarne att ofta spekulera i mänglens dåliga smak, medan gedigna arbeten antingen stadna i manuskript eller vid blotta — planen, emedan omöjligheten att vinna skälig lön för nedlagd möda är på förhand nsedd. Lättare ersättes öfversättarens arvete ; derför är en god del af vår skolboksitteratur ett lån från utlandet. Och till wvilken grad den utländska bokmarknaden 1842. Bland här meddelad2 skolunderrät