Ttotatesen lolvar en TIK skörd och Iruxttraden äro tyngda af den vackraste frukt. De olika tallsatserna i Schweiz och i Sverge. Med anledning af den jemförande öfver-l. sigt af åtskilliga tullsatsar i Schweiz och i Sverge, hvilken vi nyligen återgåfvo url! Göteborgs Handelstidning, har frih. OCarl Raab begärt plats för nedanstående uppsats: Till Redaktionen af Aftonbladet! I n:r 203 af Aftonbladet finnes en ur Göteborgs Handelstidning hemtad uppsats, om de olika tullsatserna i Schweiz och Sverge, hvari förekomma l. följande reflexioner, i hvilka Aftonbladet instämt. ?De uppställda siffrorna gifva anledning till många betraktelser. Här må dock bemärkas, att Schweiz icke heller före denna traktat sett sin industri förlamad och folkets välmåga tillbakasatt genom några skyddstullar, utan att fastmer detta land vunnit sin stora förkofran just på det fria utbytets bana. På samma gång dess . fabrikanter exportera väfnader och andra fabriksalster till sjeltva England) och täfla med detta land på aflägsna marknader, ända bort i Asien, åtnjuter det en import?, som inbringar förbundskassan statsinkomster i tull af ej mindre än 8 millioner fr., med dessa låga tullsatser. Det finnes författare, fortfar Aftonbladet, som ännu tala om vårt allt för hastigt införda frihandelssystem och som skrifva förtroliga bref till hr finansministern i detta ämne. Vi anbefalla till deras och till allmänhetens uppmärksamhet de här nedan meddelade uppgifterna. Härefter följer en tabell öfver tullbestämmelserna i begge dessa länder. Ehuru ännu konvalescent efter en envis sjukdom, har jag likväl velat efterkomma den upp: maning Aftonbladets redaktion, på sätt och vis, ställt till mig, såsom förf. af de förtroliga brefven, och ber derför om benäget utrymme för nde svar. nseende till hvad som blifvit yttradt om tullbestämmelserna i Schweiz och den gjorda jemförelsen med våra tullsatser, torde jag först och främst få anmärka, att hvarje jemförelse mellan Schweiz och Sverge rörande handelsförhållanden i allmänhet, är alldeles olämplig. Låtom oss såsom exempel härpå anföra endast en industrigren — jordbruket, en binäring i Schweiz, men den vigtigaste och betydelsefullaste af alla våra. Schweiz har hvad dess jordbruk angår icke det ringaste at frukta af en täflan med andra stater. Om äfven säd och sofvelvaror voro i Schweitz tullfria, såsom hos oss, så blir i alla fall forselafgiften öfver bergen på de långa transportvägarne, från de sädesproducerande länderna till Schweiz, tillräckligt skydd för denna industrigren. Helt olika är det med oss och vårt Alla våra grannar i Östersjön söka efter afsättning för sina rika spanmålsförråder. Transportkostnaden hit i retour med våra egna handelsfartyg är så obetydlig att den ofta icke ens tages med 1 beräkning. Men af den åberopade tulltabellen synes likväl, att till och med i Schweiz äro icke alla dlade jordprodukter fria. Såsom exempel härpå anföres artikeln: ost, som är belastad med 12 öre pr 8. Hos oss är denna artikel tullfri. Häraf synes att, åtminstone hvad jordbruksindustriens alster angår, frihandeln är hos oss radikalt tillämpad. hvilket icke är förhållandet i Schweiz. äggom dertill, att Schweiz drifver en annan för afsättningen hufvudsaklig industri, hvarigenom dess varor och produkter afsättas till höga priser, en industri?, hvari ingen annan nation täflar med detssamma. Hela Schweiz är nemligen ett enda stort hötel för resande. På dessa förtjenar detta land årligen flera millioner. Att lefnadsförnödenheterna der måtte vara bringade till höga priser, kan enhvar få . som varit i tillfälle derstädes betala hötel-räkningar. Men alldenstund den värda redaktionen bringat detta ämne å bane. så låtom oss taga från Schweiz ett exempel, som kan vara lärorikt nog. Af Kalbs statistik fö 2 inhemtas, att detta lands vigtigaste industrigrenar bestå i: Sidenfabrikation,. som mot en införsel för 83: millioner i rått silke och 17 millioner i arbetadt, för år lemnat en utförsel för ungefär 231 millioner francs; och i bomullsfabrikationen, som mot en införsel år 1858, af bomull för 11! millioner lemnat i förädlade varor utförsel för 54!s millioner francs. Dessa exempel har jag framdragit för att visa hvilken oerhörd vinst det nd åtnjuter af2:ne så kallade konstgjorda ingar, hvilka i alla tider varit skyddade och ännu fortfara att åtnjuta skydd, och huru haltlöst det ofta hörda skränet är, som vid fråga om tullagstiftningen så ofta hos oss upprepas, nemligen att vi skola kasta öfver bord våra konstgjorda näringar. Ett land vinner på allt sitt arbete, blott det af lagstiftningen erkännes, tillvaratages och underlättas. Arbetskraften är vårt och alla nationers sta nationalkapital, och allt arbete hvarpå man örtjenar är naturligt. Hvad vidare beträffar de 8 millioner francs eller 6 millioner svenska riksdaler rmt, som Edsförbundet årligen i tull skördar på sin frihandel, så kan deraf ingen slutsats dragas, om icke vidsträcktare upplysningar lemnas om frihandeln i Schweiz, än den tarfliga uppgiften om tullen, som Aftonbladet anfört. Sex millioner tullintrader äro ju alltför litet att skryta med i jemförelse med oss, som hafva nära 16 millioner fdr). Antingen måste frihandeln vara vida ordnad i Scweiz och industrien de nedtryckas af öfverdrifna finanstullar, eller ock måtte derstädes industrien vara tryckt eller i sig sjelf obetydlig, som icke inbringar statskassan mera. Hvad slutligen angår somliga höga och låga tullsatser hos oss är min tanke att behandla dem och tulltaxan i ett 4:de förtroligt bref till finansministern. Må vara att dessa tullsatser äro uppgjorda med all möjlig samvetsgrannhet och omtanka; mig synes dock som vore hela vår tulltaxa bland det slags arbete, som saknar grundprincip. Att någon tanke på frihandelns befordran icke genomgår den, i den meningen instämma vi alla, och Just derför skyddar hon illa våra näringar, hvilka genom närvarande inkonseqvenser och halfhetstillstånd icke kunna utan skydd uppehållas och befordras. Men med tulltaxan ensamt skapar man icke frihandel, såsom den bör förstås. Dertill fordras alla de förberedelser i lagstiftningsväg, i kommunikationsväsende m. m., som jag i mina bref har förordat. Det kan och bör derjemte antagas såsom säkert, att förr än en reform i vårt bankoch kreditväsen jemte förändradt finanssystem inträffar, en radikal tillämpning af frihandeln är en absurditet. I en uppsats i Posttidningen n:r 209: ?Det går icke an, föreslår man för att hjelpa jordbrukaren (liksom icke flera behöfde hjelp) att ) Deri I ting märkvärdigt, ty så hafva ig