egendom, tillhörig kammarherre Harmens arfvingar och belägen omkring 7 mil norr om Kalmar. Till Ottenby anlände H. M:t kl. 11 på fredagen. Sedan frukost intagits, besågs stuteriet, hvars vackra hästar vunno H. M:ts bifall. Derefter dinerades. På aftonen företogs en utflykt på vurst utåt egorna. På torsdags förmiddag stor Jagt på hjortar. 250 dylika funnos på egorna. H. M:t fällde en större hjort. Flera blesserades naturligtvis och skjötos sedan. I lunden intogs en jagtrisp. H. M:t visade sig vara en god skytt samt har lofvat ölänningarne, af hvilka han varit särdeles omtyckt för sin flärdfrihet, att möjligen nästa år åter besöka ön. Konungen, som öfverallt under färden på Oland varit helsad med äreportar, hurrarop och blomkastning, ankom sist). lördags afton, ungefär kl. 8 till Rosenforss, der H. M:t tog sitt högqvarter. Samma afton begaf sig H. M:t, gående, till Borgholms kungsgård, hvarest en stätlig äreport var uppförd och Borgholms skarpskyttekår RR raderade. H. M:t souperade på kungsgården. På öndagen gjorde borgerskapet sin uppvaktning för konungen hos stadens ordningsman, hr J Söderström. Strax vid stadens början var äfven uppförd en äreport, prydd med H. M:ts namnschiffer samt svenska flaggor. Derifrån begaf sig H. M:t, åtföljd af sitt sällskap, åkande i en s. k. halfhäck fylld med hösäckar, till Köpings kyrka, hvarest predikan afhördes. Ifrån kyrkan togs vägen upp till Borgholms romantiska slottsruin, hvarest middag var arrangerad på borggården. Efter densammas slut begaf sig H. M:t på jagt, det egentliga ändamålet för resan, och lärer med egen hand skjutit 14 st. rapphöns. Jagten fortsattes på måndagen, ehuru vädret var duskigt och små regnskurar föllo. M:t lärer under sitt vistande på Oland varit mycket ?folkelig?. och många roliga historier om hans uppträdande bland ölänningarne äro redan i svang. Bland annat berättas att han, för att blanda bort korten, sjelf kört för landshöfdingen och att han, anspråkslöst civilt klädd, frågat böndema om, de icke skulle skynda sig och se kungen... Ah, hade en bonde svarat, i det han tog sig en klunk ur en butelj. det ger jag håken. När han far som en de int möck värdt att gni fö å skal efter an och kis pån och Ko-. nungen berättas äfven varit inne o och potates af bondgummorna. M och Borgholm, något öfver 7 mi med raska ölandskampar på 4!: riades han me. — På förslag till provincialläkaretjensten i Råneå distrikt af Norrbottens län, har sundhetskollegium uppfört: provincialläkaren i Neder Kalix distrikt, med. lie. E. P. Tyselius och med. lie. C. Th. Sjögren. — Likaledes har sundhetskollegium på för slag till provincialläkaretjensten i eråkra di strikt af Kalmar län uppfört: med. lic. A. Th. Sechram, med. lic. N. E. Nyström och med, lie. O. Sjövall. ——— Från Jönköping skrifves: Sistl. lördag hade egaren till Munksjö pPappersbruk, hr J. E. Lundström, inbjudit samtlige sina bruksarbetare, till ett antal af omkring 75 stycken till en enkel festlighet på sin vackra vid förstaden belägna egendom Strand. Ärbetarne samlade sig vid pass kl. ! till 3 å det s. k. Werket, hvarifrån de marscherade till Strand, der aftonen tillbringades under åtskilliga muntra lekar i det fria och under det att riklig förplägning vankades. se — Man läser i Bohus läns Tidning: Vid omnämnandet för någon tid sedan af åtskilliga vid jernvägsgenomgräfningarne i stadens närhet gjorda geologiska fynd, bestående afsnäckor, växtlemningar, horn af hjorten ete., uttalade vi äfven en förmodan, att man under fortsättningen af arbetet kunde hoppas påträffa lemningar äfven af sådana större djur, hvilka lefde under postpliocena perioden, som t. ex. uroxen, hjorten, grottbjörnen m. fi. Denna förmodan har möjligen redan besannats genom ett i dessa dagar gjordt fynd af sex stycken fossila ben, hvilka blifvit öfverlemnade till härvarande museum. Benen, som äro funna på sex fots djup i den stora genomgräfningen vid Mariebergs egendom, der äfven de förra fynden hufvudsakligast blifvit gjorda, synas vara af hög ålder samt hafva tillhört extremiteterna af något större däggdjur. Styrelsen för museum lär ha för afsigt att sända en teckning af de funna benen till någon af våra framstående vetenskapsmän i denna branche för att om möjligt få afgjordt hvilket djurslag de tillhört. tee — I Gotlands Tidning skrifves: Ryska örlogsfartyget Wsadnick, som den 24 sistl. Augusti strandade vid Gotska Sandön, togs den 13 dennes af grund. Sedan amiral Lichacheff, som misslyckades i sitt försök att få fartyget flott, återvändt till Kronstadt, anlände till strandningsstället skruffregatten Swetlana samt ångklipperfartygen Izumrud och Yakhont, tillhörande amiral Possiets eskader, och underledning af kapten Isylmentieff vidtogos genast nya förberedelser för Wsadnicks flottagning, dervid svenska bogserfartyget Färdig äfven användes. Dessa fyra fartyg hade hvar sin svåra bogserlina fastfjord vid Wsadnick och lågo sida om sida med wvarandra, men med ett visst afstånd emellan hvarje fartyg, Färdig något närmare Wsadnick, då, på en från chefskeppet gifven signal, fartygens maskiner på en gång började arbeta, som hade till följd, att Wsadnick i och med detsamma drogs ut på flott vatten och bogserades efter några förberedelser direkte till Kronstadt. Inventarierna iro ännu qvarliggande vid Fårösund och dykare äro reqvirerade iör att upptaga hvad som blifvit kastadt öfyerbord. Vi begagna detta tillfälle att rätta en föregående uppgift på fartygets längd. Wsadnick är 300 fot lång. — Trafiken å vestra stambanan under Augusti månad visar följande resultat: för passagerare (1:a klassens 1002, 2:a klassens 13.248, 3:e klassens 49,162, trupper 488 och fångar 3) har inkomsten varit 141.668 rdr 60 öre; för gods (baageöfvervigt 1,197.ss centner, k. post 7175 rdr 2 öre, 2 lik, 116 åkdon, 71 hästar, 367 hundar, 802,45 centner ilgods och 264,868,s4 centner fraktgods, 680 boskapskreatur) samt dessutom för extratåg, hyror, telegrammer m. m. 87,719 rdr 90 öre, hvadan sammanlagda inkomsten för månaden var 229.388 rdr 50 öre. Samma månad nästlidne år inbringade 215,294 rår 81 öre. —L — Från Uddevalla skrifves den 20 Sept. Det envisa regnet synes alldeles vilja tillintetgöra de vackra förhoppningar man ansett sig nästan berättigad att hysa om en ovanligt vacker hafreskörd. Till följd af den kalla väderleken under hela våten, kom hafren först sent i växtlighet, men blef under den vackra sommar ren särdeles frodig och lofvade att rikligen ersätta landtmannen för de föregående årens klena skörd. Men under närvarande förhållanden — en fuktig atmosfer, utan sol och blåst — bortrtattnar den aftagna säden nå marken eller hör.