Aftonbladet – 20 september 1864, sida 3

han ej skall sätta sig deremot så vida poststyrelsen gör en allvarlig framställning i ämnet, åtföljd af dertill nödigt förslag. Anlages att poststyrelsen föreskrifver ett minimum af kunskaper för inträde i verket, att sedan fordrades en verklig postexamen för erhållande af ordinarie befattning och att alla tillsättningar skedde inom verket. Genom en sådan enkel och naturlig anordning, skulle den som ingår i postverkets tjenst med lust och glädje arbeta för alt komma framåt och till följd deral noggrannt undvika allt som hindrade detta. Poststyrelsen och allmänheten skulle blifva lika punktligt och noga betjenade och de flesta klagomål försvinna. Detta anser insändaren vara att angripa det onda vid roten; men som verkan, ehuru säker, måste blifva långsam, så föreslås emellertid följande: 1:0 Korrespondenterna varnas för afsänfondet af penningar uti orekommenderade ref. . Detta har poststyrelsen visserligen gjort, men om ett större antal varningar tryckes och genom postverkets försorg utdelas till alla socknar, alla lösväskegare, ansloges å kyrkdörrar, upplästes mnågra-gånger om året från prediksstolarne, ansloges vid hvarje gata och offentlig plats i stad, så kunde allmänheten icke förebära okunnighet. 2:0 Alla brefförluster anmälas å närmaste postanstalt och hos poststyrelsen; ty om många felaktigheter inträffade vid samma postanstalt, blefve anledning att närmare unundersöka förhållandet. Hvarje om sitt postkontor mån postförvaltare borde således med tacksamhet emottaga hvarje upplysning. 3:0 Hvarje månad borde till poststyrelsen insändas från alla postanstalter förteckningar öfver qvarliggande bref. Dessa förteckninoar trycktes tillsammans och återsändes på det söttet till hvarje postanstalt. På detta sätt skulle troligen många af de tusentals bref som öfverligga återfås. Rekommendationsafgiftens nedsättning för slutna rekommenderade bref och postvexlars införande förordas äfven. Slutligen hembäres till de föregående insändarne tacksägelse för att de fört det vig. tiga ämnet under allmänhetens ögon, oc utbeder sig insändaren särskildt deras granskning af denna uppsats, och uppmanar på samma gång hvar och en som intresserar sig för ämnet att lemna sitt bidrag till sakens utredande. Bland annat som allmänheten på sednare tiden har att taeka poststyrelsen för, är det ej det minsta, att vid klagomål, allmänheten upplyses om rätta förhållandet. insändaren beder derföre att hvad som anses obefogadt i denna uppsats vederlägges. W.