Aftonbladet – 10 september 1864, sida 2

Lifvets och Naturens gåta. Af Theodor Hasche. Öfversättning af J. Mankell; Stockholm hos C. H. Fahlstedt 1864. Det är nu, om man får tro en del för fattare, en afgjord sak att vår tid är ute. slutande materialistisk, och det lärer väl ej gå an att opponera sig emot denna en gång mpräglade äsigt. Det har dock mången gäng förefallit oss besynnerligt, att denna materialismens blomstringstid tillika är der tid, då idterna röra sig och spridas med en liflighet och i en rikedom, hvartill historien sannolikt ej under något förflutet tidskiftc kan uppvisa något motstycke. Och dessa ider äro alls icke blott sådana som gå u! på en förbättring af vår materiella tillvarc eller ett stärkande af krigets förstörelsemedel, de äro äfven och i fullt lika hög grad, sädana som ha afseende på lifvets och mensklighetens stora frågor. Eller i hvilken tid ha väl naturforskningens resultater banat sig väg så djupt ned i samhällets lager som i vår, eller frågor på teologiens område intresserat en så vidsträckt krets at menniskor? Det är sannt, under kristendomens första århundraden, och äfven ej så sällan sedermera, har man sett massorna enrollera sig under fanorna af en eller annan dogm, men det var här lidelserna, ej kunskapsbegäret, som gjorde sig gällande. Landtmannen säger sig under en vacker Maj höra huru hans gräs växer. Så synes det oss äfven vara med vår t:d: vi kunna höra iderna skjuta upp och förnimma vingslagen af den kommande sommaren. Vi ha närmast ledts till dessa tankar af den bok, hvars titel vi härofvan angifvit. Dess syfte att inom ett mindre omfång ge en framställning af de resultater, hvartill forskningen kommit i afseende på menniskolifvets vigtigaste frågor. Författaren