Aftonbladet – 31 augusti 1864, sida 2

Hvad gör hedningen här i Sanhedrime sal? Må han säga hvad han vet i denna sak innan han bekänner sitt eget brott. Ditt intyg måste åtminsione vara tillförlittigt, tillade han föraktligt, ty du är då väl åtminstone .nte någon kristen! Britten lyfte stolt sitt hufvud för att svara. Om det låg mindre helig ödmjukhet i hans sätt än i Calchas, så vur der dock samma oförskräckta uttryck af triumf, samma påtagliga trots af följderna, som vanligen visades af dem, hvilka beseglade sin tro med sitt eget blod. 4Jo, jag är en krieten! sade han. Jag bekänner det, och i likhet med min lärare ätler jag en ära i detta namn. Jug vill nte förneka den fana under hvilken jag enar. Jag vill kämpa under denna fanu ända till döden. Nasins skägg reste sig vid dessa ord på ända af förtrytelse, och han tog upp skör tet på sin mantel och sönderref den ända till fållen. Derpå lyfte han de sönderritna bitarne öfver sitt hufvud och utropade med hög rös Det är tillräckligt! De ha talat smädelse inför Sanhedrim. Det återstår ingenting annat än att afxunna deras omedelbara döds. dom. Phineas Ben-Ezra, bed dina embetsbröder förena sig i den stenlugda salen. Församlingen reste sig härvid upp under tystnad och vandrade allvarligt, ivå och två, ut i ett angränsande rum, hvars poli. tak och väggar voro belsgda med sten. Endast här var det enligt lag tillåtet ati afkunna. dödsdom öfver dem som Sauhedriw hade dömt. Medan domrarne stodo rund: omkring dem i en cirkel, intogo fångarne med sin vakt midien deraf. Nasin lutade sig nu ned mot marken och låtsade uppsemla en hendfull stoft och kosta det i luften.