ning. Vi tro att Liebigs arbete bör blifva särdeles lärorikt äfven för nämnde fraktion. Vi hafva icke på länge läst något arbete i landtbraket med så stort intresse som det föreliggande. Men det har på samma gäng hos oss framkallat smärtsamma käuslor. Den snillrike forskaren antyder i företalet att det är hans testamente till nutidens jordbrukare: hvad mig beträffar — yttrar han — så har jag uppnått den ålder, då den dödliga stofthyddans elementer förråda en viss Jängtan alt börja ett nytt kretslopp, då man tänker på att ställa om sitt hus, och då man icke längre får uppskjuta meddela det, som man ännu har att säga? Men ännu en smärtsam känsla har detta arbete, öfverflyttadt på vårt språk, uppväckt. Denna ötverflyttnipg har nemligen blifvit verkställd af den för tidigt bortgångne Theodor Bergelin. Det var den sista frukten af hans verksamma lif i det svenska landtbrukets tjenst; det var äfven hans testamente till Sverges landtbrukare.