Aftonbladet – 20 augusti 1864, sida 2

pA YRIBSS IOMUTUIUReAITe Modersmaalet som Skolefag. Af K.Knudsen, Overlcrer. Kristiania 1564. Denna afhandling af en utmärkt norsk olman utgör cgentligen en inbjudnings ift till den i förl. Juli månad hållna offentliga examen vid Kristiania katedralskola. De tankar den innehåller om modersmålets studier, i skolorna gifva den dock ett stort allmänt intresse utöfver det er efemera af ett examensprogram Förf., rare i norska vid nämnde skola, redogör på ett ställe för de af honom i en mängd tser under en följd af år igter i ämnet, sädana de ven till största delen blifvit af honom tillämpade. Han utgår från den grundtanken att vid undervisningen i modersmålet början bör göras med litteraturen, för att först derefter öfvergå till sats och formläran. Han visar huru osjelfständigt detta studium allthitintills oftast bedritvits och huru det i de flesta fall medvetet eller omedvetet, gjorts till ett blott bihang till undervisningen i de döda språken, i hvilkas Prokustessäng det blifvit utsträckt och intvingadt för att lå en skenbar likhet med deras former, allt förhållanden som långt ifrån äro egendomliga för de norska skolorna. Förf. yrkar på en fullständig emancipation af modersmålets studium och en inrättning af detsamma som på en gång motsvarar sj ets anda ochbäst egnar sig att uppfylla ändamålet med dess upptagande blånd skolans löroämnen Detta är dess praktiska användande i tal öch krift, och derpå bör äfven undervisningen från första början utgå. Om den inhemska litteraturen, och skärskilt den nyare inhemska litteraturens betydelse härvid och vigten af alt lärjungarne tidigt göras förtrogna dermed, uttalar fört. en mängd sunda och sanna tankar, och visar i samband dermed, huru litet studier af främmande litteraturer kan ersätta denna bekantskap med det egna språkets. Han yttrar dervid: Det som i skolan läses ar främmande litteraturer kan således ej träda i stället för studiet af litteraturen i modersmålet. Hvad modersmålets litterawur är för den vuxne i förhållande till främmande litteraturer, isynnerhet som hjelpmedel till allmänbildningen, det är den också för skolungdomen. De främmande böckernas innehäll kan vara godt att få med, isynnerhet då de nu en gång i alle fall läsas för språkens skull, men det bildningsstoff de gilva går på långt när ej upp emot hvad lärjungarne med samma arbete och på lika läng tid kunna erhålla af sitt fäderneslands litteratur, när de främmande och denna äro i de i och för sig någorlunda lika. Detta är väl också oreaken till det faktum, att de främmande litteraturerna, isynnerhet de som det kostat upgdomen mesta tiden och arbetet alt skaffa sig tillträde till, blii dess senare lif al jemförelsevis ringa nytta. Böckerna i modersmålet befinnas nemligen med mindre arbete gifva mera resultater. — När fäderneslandets litteratur naturligt framvuxit ur folkets eget behof, ti lredsställer den äfven bättre detta behtf än mmande litteraturer. Hvarje land, och hvar period inom samma land, har sina särskilda behof. Derföre är icke en gång vår egen äldre litteratur så nyttig för oss som vår samtidiga, och denna skall återigen i sin helhet vara mindre tjenlig för kommande släs ter än den nu är tör oss, och skall derföre blifva aflöst af en yngre, om samhällets lif artar sig rätt i förhållande till vår tid. Följakthgen kunna andra litieraturer, som äro främmande för oss både till tiden och rummet, ännu mindre vara för oss tilltyllest, liksom vär litteratur ej hos dessa andra folk kan ersätta deras egna. Men hvarje folk kan med tillhjelp af andras fylla en och annan brist i sin egen litteratur.? Hr Knudsens bok innehåller föröfrigt så många värdefulla tankar och antydningar ej blott om språkstudierna, utan äfven om en god och tidsenlig undervisning i allmänhet, att vi ej kunna annat än derpå fästa svenska skolmäns uppmärksåmhet, liksom allas deras, som tro att en verklig tidsenlig reform af skolan ej är möjlig annat än i samband med en genomgripande reform af språkstudiet. Utländsk Litteratur. Mittheilungen aus Justus Perthes geographischer Anstalt iiber wichtige neue Erforschungen auf dem gesammtgebiete der Geoyraphie, von D:r A. Petermann. VI. (Goiha. 1864.) Det jemförelsevis största utrymmet i detta hälte at den verldsbekanta geografiska tid: skriften upptages af de ur ?Svenska vetenskapsakademiens handlingar? ötversatta och Ad ata un tunana fällda vn