Aftonbladet – 17 augusti 1864, sida 3

förr hållit sig -på afstånd från folkskolan, skola derigenom lättare föras i beröring med densamma. Krafter, som hittills varit slumrande, skola derigenom sättas i rörelse. Hvarje län skall få sig en verksam ?center?, en verksam medelpunkt för folkskolväsendets rätta behandling inom länet. Det skall sålunda bilda sig ett nytt hjul i den stora samhällsmaskinen — ett hjul, som skall vara så mycket verksammare som det ej drifves uppifrån från centralhjulet utan, äfven om det ordnar sig i öfverensstämmelse dermed i vissa fall, drifves af egen inneboende kraft, och med denna gifver den nämnda centralkraften ökad, mångdubblad styrka. Ett sådant utskott, en sådan komitt väljer en eller flera inspektörer, naturligtvis endast inspekterande. Möjligen, troligen skall mången i bättre vilkor stadd man gerna erbjuda sig att utan ersättning inom sitt område samla alla de upplysningar, som för ett fullständigare, djupare utbredande af folkskolans ställning och behof inom hvarje län och hvarje ett läns olika delar äro af nöden. Dessa frivilliga eller med något mindre arfvode aflönade inspektörer behöfva ej gå de ordinarie, af biskoparne valda inspektörerna i vägen. De skola endast gå mera på djupet. De skola nemligen icke blott inspektera skolan någon dag om : året — de skola äfven inspektera de områden, för hvilkas upplysning skolan är satt att arbeta. De skola icke blott sätta sig i beröring med prest och skollärare; de skola inverka Jå folket sjelft. De skola blifva redskap för rolklifvet, ej blott för systemet. De skola lyssna till den kyrkvalde inspektörens råd och erfarenheter; men de skola råda och handla så som hvarje särskild orts och områdes behof kräfva. De skola lära hvarje län att lära känna sig sjelft och sköta så mycket som möjligt sig sjelft i fråga om allmän upplysning. Deras berättelser skola med det lefvande ordets makt inverka på landstingen, och fullständiga de af kyrkans män valda inspektörernas tryckta redogörelser. De skola slutligen ej behandla folkskolan såsom något fristående, den der lyder under domkapitlen o. 8. v., utan såsom ett organ för folkets utveckling, det der först och främst lyder under folket sjelft, byar och en inom sitt område. Sådana komitter valda inom de särskilda änens landsting — och ett nytt kraftigt uppslag till folkskoleväsendets vidare utveckling vore utan tvifvel gifvet. Folkskoan behöfver ännu stora ekonomiska uppotfringar, skolhus med jord omkring, bättre materiel, rikligare lärareaflöning 0. 8 Vv. öjelfbeskattniog är i detta fall bästa sättet ör medels vinnande. Och hvem skulle väl ättast kunna genomdrifva denna redebogenwet till uppoftringar än just dessa länets förroendemän, om hvilkas oegennyttiga afsiger för folkets väl ingen slags misstanka skulle kunna uppstå. Hur vi alltså än betrakta frågan, vi kunna j finna annat än att landstingen äro de som skola göra? ifråga om folkskolan. De sla ju dock vara organer för folkmedveandet, för folkets samvete i medborgerliga rågor hvart och ett inom sitt län. Det värvarande ögonblicket är sådant, att ätninstone det slägte som lefver och andas ned ännu fullvarm blod i och för fosterandets vigtigaste intressen, med spänd vänan lyssnar till hvarje rörelse inom den inre utvecklingens områden, för att derifrån hemta len tillförsigt, som så väl behöfver lifvas, ch näras under sådana tider ef yttre förvållanden som de närvarande. Må de från andstingen detta år få erfara dessa lifvande nflytelser, och särskildt i den fråga som varit närmaste föremålet för dessa rader. 0. E.