Aftonbladet – 17 augusti 1864, sida 3

VE SO EE SJ JA BR man kan vara viss derom. De skola icke I tystna, förr än de segrat. De äro röster af tidens egna, djupast kända behof. Så väcktes i fjol inom landstinget ) i Gefleborgs län följande motion: Såsom hufvudvilkor för en lycklig utveckling af den institution, som under benämningen landsting nu träder i verksamhet bör utan tvifvel framhållas en grundlig, jemnt fördelad, systemaI I tiskt ordnad folkundervisning. — . Utan att vilja underkänna de åtgärder, som hittills i och för denna vigtiga sak af statsmakterna blifvit vidtagna, torde dock såsom en allmän åsigt kunna antagas att dessa ej lyckas frambringa de resultater, man måste efterstriäfva, samt att tillimpningen af den nya kommunalförfattningen mångenstädes varit och är förenad med stora svårigheter, endast och allenast till följd derar att folkskolan å den nuvarande generationen ej utöfvat det inflytande af upplysning och förädling, som motsvarar tidens fordring Med den egendomlighet såväl i lokala förh landen, som i folkets lynne, seder och ekonomi, hvilken särskiljes emellan de flesta af landets provinser, innebär det sannolikt en olöslig uppgift att sammanfatta en sådan skollag att den rättvist fyller alla kommuners behot och dåsi detta afseende ingen, hvarken med tog eler fördel, kan artises böra för det gemensamma hela ofira sin egendomlighet torde det vara en omsorg, som ligger hvarje provincial representation synnerligen. nära att söka utarbeta förslag till folkskoleorganisation, lämpad efter omständigheterna och behofvet i provinsernas olika delar samt att, i den mån förhållandena det medgifva, medverka till en sådan organisations utförande. Den nya kommunalförfattningen lägger också ett vigtigt PDfgdv uti landstingets händer, då den bland föremålen för dess verksamhet särskilt framhåller undervisningen. På grund af hvad nu blifvit anfördt, vågarjag föreslå: att landstinget tillsätter en komite, som får sig ålagdt att till nästa års ordinarie I landsting utarbeta och då till pröfning I framlägga ett fullständigt förslag för orI ganisation af folkundervisningen inom alla delar af Gefleborgs län. . Borde icke en dylik motion väckas inom I hvarje län? Och skola icke dylika motio-: ner slutligen i alla landsting bifallas? j Till en början .. är man villrådig. Folkskolan... är det icke nog att regeringen, att: riksdagarne föra den frågan till allt lyckli-) gare och fullständigare lösning?.. Ar detj! icke nog att kyrkan vårdar sk icke nog, att kommunerna, unde af statsmakterna och kyrkan, sköta den an-: gelägenheten hvar och en på sitt vis?.. —I Så skall man till en början svara, ovan som man är vid 8. k. iniuativer eller nya: påfund?. Och så svarade man också i fjol! i Gefleborgs län. Men -— redan nästa gång : skall man svara annorlunda. De der villrådighetens motskäl och dessa) motstånd måste nemligen falla vid första belysning af dess egentliga halt. Funnes någon hållbar grund derför, så — vore ju landstingens verksamhet obehörig och obehöflig i alla frågor. Regeringen och riksdagarne och hela raden af institutioner be-j handla ju redan alla förekommande frågor. ): Hushållningssällskaperna behandla ju länens! ekonomiska frågor. Landstingen skulle ju !: 5 I sålunda kunna affärda alla motioner medj den förklaring: — den frågan löses nog der eller der.? Men landet har ej i fåvitsko helsat lands-! tingen såsom verktyg för en ny tids ut-; vecklingsarbete. Om äfven ännu dunkelt, js — man har dock känt och erfarit, att fol-;!l ket behöfde för sina lifsfrågors bearbetning :t i de större kretsar, som hvar för sig sedan urminnes tider utgjort ett slags samverkan1 de, men dock i viss mån sjelfstandiga or-s ganismer, dessa ?Ting, som skola betinga 1 landets allsidiga utveckling. Landstingen j skola ej kunna skjuta ifrån sig folkets, lä-l! nena vigtigaste frågor. g Allraminvst folkskolefrågan. Denna fråga ? är nemligen, enligt hvad man väl allt all-ji männare erkänner, af den natur, att denj1 nationella, borgerliga, verldsliga makten t måste deri ingripa med alla sina bästa kraft ter. Må man med tacksamhet erkänna allt hvad regering och ständer gjort och göra i t detta afseende; må man af den nuvarande! ecklesiastikministerns ådagalagda nit för!! folkskolans utveckling hoppas de allrarikaste frukter; — men folket får nu I mera 4 endast mottaga. Det måste skapa sjelft; dett måste bilda opinion?, det måste sjelft samla c upplysningar om sitt eget tillstånd genom ll eina egna valda frivilliga eller aflönade tjenare. Skolinspektörerna må vara aldrig så nitiska, — de räcka dock icke till. Centralisationen är, såsom det kallas detta sy-1 stem, som knyter ibop alla förvaltningstrå-)1 dar i en punkt, som sålunda är väl organi-c seradt, men derföre icke också är det star-t kast verksamma, som ser bättre ut än detll är, — detta system behöfver i folkskolefrå-1 gan en i alla landsdelar nyväckt sjelfverk-t samhet för att kunna fullfölja sina goda af-ld sigter. Och den behöfver det framförallt ilr ett så vidsträckt, ett i sina olika delar sålt olikartadt land som vårt. Den behöfver1 det så mycket mer, som skolan midt uppe jl i det närvarande, för öfrigt på nästan allals punkter demokratiserade, om vi så må säga, ) förborgerligeade samhället; ännu innehar enj1 bastard ställning mellan kyrkan och staten, j! hvilken endast folket sjelft kan hjelpa denj1 att förändra. Med få ord: skall det kunnar blifva verkligt allvar af med folksko-t lan, med framtidens folkskola, med folk-i skolan sådan som Rudensköld m. fl. tänkt) sig den, så måste folket sjelft ingripa med l4 sin verksamhet för dess förverkligande, och ! detta nu så mycket hellre som det i lands1 ingen erhållit en ordnad, en lagenlig väg! för denna verksamhet. Skulle man åter fråga, hvad landstingen i; då kunna och böra göra, så synes oss ett afl: de första svaren på denna fråga ligga utta-l: ladt i den nyss anförda motionen. Ettinom : hvarje särskildt landsting valdt utskott af!l män,som äro lifvade för vår allmänna ut-) veckling särskildt på folkskolvägen, skall! alltid bättre, åtminstone fullständigare än en In inspektör ) kunna samla upplysningar om ! orsakerna till folkskolornas bättre eller sämre : skick i olika delar, olika socknar inom lä-4 net. Det skall ock kunna åstadkomma bättre förslag för ordnandet af folkskolan i dessa 1 olika delar. Det skall tillika kunna åstad-:; komma en lifligare, verksammare, mera uppoffrande anda 1 detta fall, hvart och ettinom sitt län. Män, som af ett eller annat skäll ) Af brukspatren Pljalmar Petrö, i ÅA Ul mma sftnalildt nen Ja luska för ållan