Aftonbladet – 17 augusti 1864, sida 3

Underrättelser från Danmark, I flera Själländska städer (Kjöge, Nestwed och Prestö) ha de regementen, som skola kantonnera der under vapenhyvilan, blifvit vid ankomsten festligt mottagna af städernas invånare. För 4:de regementet var under marschen från Nestwed till Prestö i Mongenstrup en festmåltid arrangerad. Den 14 dennes anlände med skrufkorvetten Dagmar?, pociänghäten Freja? och engelska ängf. Vigilant? omkring 1000 danska krigsfångar, som suttit på fästningarne Kästrin, Magdeburg och Spandau. Fångarne togos 1-lördags ombord i Travemiinde och fingo genast mat ombord, hvarjemte de på aftonen undfägnades med punsch. De sågo i allmänhet friska ut. Vid Traveminde ligga ännu skruffregatten ?Niels Juel? och postängf. Jylland?, som i dag skulle taga fångar ombord, och från Swinemiinde skall en afdeining hemtas af skrufkorvetten Thor? samt ett par mindre ångfartyg. De i går ankomma fartygen skola förmodligen redan i dag ånyo afgå efter fångar. Af tyska blad syneg, att man före afmarschen tillkännagifvit för fängarne, att om de under detta krig åter deltaga i striden mot tyska trupper och ånyo blifva fångne, så ana e ej att behandlas såsom krigsångar. Engelska ångf. Enovdown? anköm den 14 dennes från Christiansand, medförande, utom en del passagerare, 6 danska matroser och en kadettunderofficer (Tramp), hvilka legat sårade på dervarande Jasarett efter affären vid Helgoland. Uti SLauenb. Ztg för den 13 Aug. läses: cMan kan icke neka, att fredspreliminärerna bär gjort ett ogynsamt intryck, åtminstone hvad 3:dje artikeln angår, hvari talas om en repartition af danska statsskulden på hertigdömena samt att dessa skola bära krigskostnaderna. Det lugna, fredliga, lojala Lauenburg, som icke gifvitanledning hvarken till exekution eller krig, ekall nu betala krigsomkostnader och har tills dato knappast haft några senommarscher af trupper; det har i 6 månader varit utan all milttärisk besättning och skall nu dessutom hetala Krigskostnader, som icke åsamkats för dess egen skuld. Lauenburg kom icke frivilligt till konungen af Danmark; det afstods af Hannover och Preussen och fann sig tåligt deruti; det har ock beständigt haft sin statsrättsliga existens och aldrig haft något gemensamt med Danmarks finanser. Pudgeten för dess behof bestreds af hertigdömets inkomster och dess hela öfverskott gick till Köpenhamn. Det var icke, som i Holstein och Slesvig, särskilda och gemensamma inkomster och utgifter, det hade alltid ein hela — och särskilda — statshushållning, och nu skall. det dock öfvertaga dansk statsskuld, hvarmed det aldrig haft något att göra, och det göres ingen skilnad på den skuld, som Danmark hade innan Lauenbur;j afträddes till konungen, och den som sednare blifvit kontraherad. Slesvigholsteinarne ha på sin tid med god beräkning valt konungen af Danmark till sin hertig emedan de hoppades på fördelar deraf; om det under tidens lopp visat sig annorlunda, så ha de dock sjeltva gifvit anledning till alla förvecklingar. Det har icke varit händelsen med Lauenburgarne, hvilka oåtsporde kommo i förbindelse med Danmark, lojalt underkastade sig och nu på samma sätt utträda ur denna förbindelse. Hvar finnes nu uti allt detta någon grund för att Lauenburg skall bära krigsomkostnader, öfvertaga davsk statsskuld? Man kan väl icke ålägga det nya, tunga bördor för dess fredighets, dess lojalitets skuld?? Köpmansklassen i Stettin har sf preussiska regeringen blifvit uppmanad att. uppgilva och i siffror bestämma den indi skada, som blocxaden åsemkat den, på det Pden måtte kunna göras gällerde vid freds underbandlingaras.