Aftonbladet – 13 augusti 1864, sida 3

med bundna händer till offeraltaret? Min broder, du skall icke begå denna stora synd ! Hvad vill du då att man skall göra?? sade Eleazar otåligt. Enhvar harsin pligt att uppfylla. Presten måste sköta offret; handiverkaren sitt arbete; soldaten försvara muren. IEsca ensam känner den hemliga vägen. Hvem skulle jag väl kunna skicka utom honom?? Jag är en fridens man?, svarade OCalchas, öfver hvars anlete spred sig denna stråle af triumferande förtröstan, som uti ögonblick af fara tycktes omgilva det med en strålgloria; hvem är väl mera lämplig än jag att frambära ett fredsbudskap? Du sade ganska sannt att enhvar har sin plit att uppfylla. Jag kan inte -— jag skulle inte eus vilja -— sätta en bröstplåt på min svaga kropp och en hjelm på mitt gamla, grå hufvud och svinga en lans eller ett kastspjut; men tror du väl att detta konimer sig af fruktan? Kom ihåg, min broder, att Manahems söners blod rinner i mina ådror lika väl som i dina, och att äfven jag har rättighet att våga hvarje droppa deraf i mitt lands tjenst! Ack, jag har syndat! Jag har syndat!? tillade den gamle mannen med ett plötsligt utbrott af ånger, Hvem är väl jag, som vågar tala dylika stolta ord? Jag, den lägsta och ovärdigaste af min Herres tjenare!? ?Du skall inte gå!? utbrast Eleazar, i det han betäckte sitt ansigte med händerna, då de förfärliga följderna af en sådan beskickning framstod för hans ögon. Om romarne behölle härolden såsom gisslan, såsom de sannolikt skulle göra, tilldess tiden för stadens uppgifvande var tilländalupen, hurudant skulle väl hans öde då blifva? Hade de icke redan korsfäst mer änfett sådant sändebud i åsynen af muren? Och kunde