Aftonbladet – 10 augusti 1864, sida 3

De båda skandinaviska rikena ega repre sentativa konstitutioner af väsentligt olika karakter; deras respektive parlamenter el ler riksdagar hafva på sednare tider på et verksamt sätt understödt regeringarnes li berala politiska system och BSverge och Norge äro nu i alnjutande af en frihet. hvilken andra rikare och mäktigare natio ner kunna afundas. 1 öfverensstämmelse med denna politik, hafva regeringarne och riksdagarne oförskräckt antagit systemet aj en obegränsad handelsfrihet, utplånande utur tulltarifferna alla prohibitiva tulla och upphäfvande alla differentialagifter af de utländska flaggorna. En enda af dessa afgifter fanns ännu för kort tid sedan i Norge i afseende ä den spanska flaggan, men den har nyligen blifvit upphätd på framställning af den norska regeringen, häruti understödd ai den spanska beskick ningen. Vid den sednaste svenska riksdagen blefvo likaledes alla exporttullar afskaffade. Det föregående visar tydligen, att det gifves få ställen på jorden der Spaniens fruktbara jordmåns mångartade produkter säkrare och förmånligare kunna afyttras än i Sverge och Norge, der de kunna utbytas mot dessa länders för oss icke mindre värdefulla produkter, bestående uti trävaror, jern, koppar, tjära, saltad fisk, m. m., hvilka varor låta beqvämt transportera sig och utgöra en förträftlig barlast för fartyg. År det icke att beklaga att en så fördelaktig trafik ännu i dag nästan uteslutande befinner sig i utlänningens händer? Attdet är utlänningen, som på Spaniens och dess koloniers marknader för låga priser uppköper vin, ättika, silke, qvicksilfver och bly, frukter, kork, socker, kakao, kaffe och salt, för att till höga priser afyttra dessa varor i Sverge och Norge? Att den spanska köpmannen, då han vill förskaffa sig svenska och norska handelsvaror, föredrafr att gå och söka dem i Londen eller amburg, i stället för att köpa dem direkte på produktionsorten och inbespara agenters vinst och kommissionsarfvode? Är det icke sant, att hvarje spanior måste känna sig sårad vid tanken derpå att under loppet af många år hans fäderneslands flagga icke mer än en enda gång visat sig i Stockholms hamn, hvars varuutbyte med Spanien under sednast förflutna år uppgick till ett värde af omkring 10,800,000 reales vellon och skulle kunnat verkställas med spanska fartyg i stället för att främmande fartyg dertill blifvit använda? Och slutligen, att då vår handelsflotta med lätthet skulle kunna intaga laddningar af Spaniens och dess koloniers värdefulla och mångartade produkter, våra fartyg till de nordiska hammnarne endast föra laddningar af salt. Tyskar, fransmän, engelsmän, belgier, holländare och andra utlänningar hafva i Sverge och Norge inrättat handelsetablissementer för att för egen räkning och vinst direkte verkställa utbytena emellan deras. respektive länder och nämnda riken: och de spanska köpmännen, som af ofvannämnda. skäl skulle kunna skörda så mycken fördel af en likartad trafik, hafva icke blott: icke några etablissementer eller handelshus: i dessa riken, utan få äro till och med de individer som tid efter annan besöka dem. Den direkta kommunikationen medelst spanska fartyg är emellertid temligen betydlig emellan vår hallfö och Norge, enär dessa fartyg uppgått till ett antal af 92 år 1860, 4 år 1861 och 103 år 1862; och under sistförflutna är har man der för första gången selt ett från Bilbao expedieradt ångfartyg, hvars resa hade ett så gynnsamt resultat -att det lärer förnya den i år och föranleda andra redare att följa exemplet. Den betydliga skilnaden emellan antelet af våra forlyg på Sverges och Norges kuster, har sin orsak uti den tilltagande betydelsen af stockfiskhandela emellan Norge och Spanien. Värdet af denna handel uppgick år 1862, enligt af vår vicekonsul i Christiansand lemnade uppgifter, till mer än 24 millioner reales de vellon.