Aftonbladet – 3 augusti 1864, sida 3

vårterminen 1859, öfver adjunktsföreläsningar endast för hösuerminen 1859. Jag har visgerligen icke närmare kunnat granska halten ar denna anmärkning i brist af dertill nödiga medel, emedan jag icke varit omtänksam nvg att på förhand bereda mig tillfälle att under lop? et af 12 år. termin efter termin, utöfva en extra kontroll ötver adjunkten Afzelii till kanslerem ingifna diarier, men till den allmänna beskaffenheten af denna professor Ribbings uppgift torde med någon sannolikhet kunna slutas redan deraf. att då professor Ribbing bestämdt påstår, att adjunkten Afzelius endast för höstterminen 1859 ingifvit diarium öfver sina före. läsningar såsom adjunkt, så har jag mig dock med säkerhet bekant, att adjunkten Afzelius, samtidigt med öfriga adjurkter, börjat sina föreläsningar vårterminen 1853 för ett icke obetydligt antal studerande: och att han, efter hväd föreläsningskatalogen utvisar, för hvarje termin anmält så väl offentliga som enskilda föreläsningar öfver olika ämnen, samt sålunda i hvad på honom ankommit, samvetsgrannt fullgjort sin pliet i enlighet med de akademiska statuternas 17:de . Tvifvelsutan har han ock stöllt sig till efterättelse statuternas 126:te , då, mig ver terligen, någon anmirkning mot honom i deuta afseende från akademisk myndighet aldrig före: kommit, hvarförutan särskildt må anmärkas att adjunkten Afzelius, efter hvad jag vill erinra mig, så väl höstterminen 1862 som vårterminen 1863 höll föreläsningar 2 timmar i veckan för ett icke fåtaligt auditorium. Anteckningslistorns till föreläsnihgarne H. T. 1854 och V. T. 1855, hvilka listor jag händelsevis fått se. upptage en förra 82 och den sednare 71 åhörare. Sanat l att adjunkten Afzelius åtekilliga terminer sak åhörare. Orsaken härtili har professor Säve redan anfört. Att icke åhörare infunnit sig till de offentliga föreläsningarne, hur ef) var rit adjunkten Afzelii fel. Samma följd har stundom inträffat för andra adjunkter, hvilka saknat examinationsrätt. Under sistlidne hösttermin lärer till och med en professor inom den filosofiska fakulteten icke hållit några förelisningar i anledning af brist på åhörare; men icke någon bör rimligen tyda ett sådant faktum såsom ett bevis emot lärarens skicklighet. Jag instämmer med pr or Säve till alle delar i de af honom uttalade farhågor i fall den Boströmska skolans anhängare skulle lyckas i sina bemödanden att slutligen få alla lärostolar vid rikets begge universiteter beklädda af dennas skolas lärjungar. Den Boströmska skolan sträfvar efter monopol på det filosofiska vetandet. I samma stund detta mål vinnes är ock slut F all fri forskning inom det filosofiska området; de filosofiska studierna skola allt mer urarta till blott ett slafviskt kollegii-läsande och den. som skall, våga yttra en från kollegierna afvikande i ill stämplas såsötr Oförnuftig. At ner man trädet. I den bekanta skriften Om heltyetesläran förklaras redan på första raden våra teologer och prester vara tanklösa ; sådant är det sätt, hvarpå motståndare redan nu bekämpas, Nya skrifter i samma anda skola utvisa hvarthän iden Boströmeka skolan strälvar. På grund af adjunkten. Afzelii äldre. af filosofiska fakulteten härstädes förut fördelaktigt bedömda arbeten, hans långvariga och berömliga lärareverksamhet samt hans grundliga Inimanistiska studier till den filosofiska graden, uppför jag, meo suffragio, i första rommet På förslaget adjunkten Afzelius. Professor Sahlin har, efter afiagd särdeles vacker filosofie kandidatexamen. utvecklat en ganberömlig författareverksamhet. De flesta manen. som han behandlat. torde dock närmast afse icke den praktiska, utan den teoretiska filösofiens område. Vore frågan här om en läro: stol i den tcoret filosofien, skulle derföre hans aflagda specimina berättiga honom till ett iutgjordt företräde till första förslagsrummet. Unler den tid han varit akademisk lärare har han kt sig för en synnerlig undervisnings skicklighet. I det andra förslagsrummet upp: för jag derföre professor Sablin. Beträffande slutligen docenten Engstrand uppför jag honom, på grund af aflagda speciminu och hans betyg till den filosofiska graden, i redje rummet å förslaget.? De 15 konsistoriiledamöter, som uppförde professoren Sahlin på första förelogsrummet, voro professorerna Cornelius, Almen, Walmstedt, Areschoug, B. E. Malmström, Hedenius, Ångström, Svedelius, Rylin, Hesse, Rabenius, Lilljeborg, Ribbing, 3. Svanberg och Toren:; de 5, som uppförde adjunkten Afzelius på första förslugsrummet, voro professorerna Säve, Sponjterg, L. Svanberg, Olivecrona, Glas, Lindlad, Beckman och Sundevell. — A