Aftonbladet – 23 juli 1864, sida 3

Ungrarnes sätt att bereda och dricka vin. (Slut från gårdagsbl.) Tokaiern, ett syditalienskt sövvin, pressa på ett eget sätt. Man låter drufvan länge ända in på senhösten, sitta qvar på rankan hvarför Skörden ofta ker i snöväder. Druf vorna torka russinartadt, utveckla sin socker. halt och den fina aromen. De bästa druf. vorna utsökas och förvaras i ett särskildt ärl. Genom sin egen tyngd trycka de ofta så mycket på hvarandra, att en del af drufsaften flyter ut af sig sjelf; man aftappar då denna, renar den och säljer den såsom essence, emedan den besitter en synnerlig läkekraft för sjuka. Om man söndertrampar drufvorna i ett kärl till mos, efter det man slagit på vinsaft, och låter detta mos stå i 12 till 36 timmar, innan man tappar saften på fat, så erhåller man s. k. Ausbrich eller Maazlas, som åter delas i särskilda sorter, allt efter den mängd drufvor man använder till moset. Detta Ausbruch kallas Samorodner. Låter man en påse med malört hänga några månader i vinfatet, på det att vinet må taga till sig denna växts arom, erhåller man det i Ungern omtyckta örtvinet eller malört. Ordinärt vin gör man af draf, som an pr och kallar presvin eller Saitoas. För tokaiervinets behandling i källaren samt sättet och tiden för dess drickande finns det särskilda föreskrifter, som källarmästarne meddela i små broschyrer. På ort och ställe kostar ett fat drufmust 40 ända till 70 gulden (1 gulden ungefär 1 rdr 50 öre rmt) och i Fokai betalar man flaskan med I till 4 gulden, hvaraf man kan finna, att PTokaier äfven I Ungern synes till blott på de förnämas bord och ej drickes ur vanliga vinglas, Hvad man utomlands dricker såsom tokaier är endast en blandning af socker, sprit, arrack och andra tillsatser, hvilka väl starkt reta nerverna, men icke ha någonting af den Ungerska drufvans kryddartade loft och välgörande, behagliga ärme, Man skulle också icke kunna köpa en tlaska under 8 rdr. Bergstrakten levererar äfven blott omkring 250,000 eimer ordinärt bordvin. Afräknar man de furstliga och högadliga källarnes behof, torde blott en ringa qvantitet bli öfrig för handeln. I Ungern äro 100 (enligt andra uppgifter till och med 150) qvadratmil planterade med vinrankor, om man inberäknar de fordom till Ungern hörande länderna. Af den rika ymnigheten af der odladt vin skola dock endast fyra till sex miliipner eimer utföras, således 24—26 millioner gå åt inom landet, hvilket dock förefaller föga troligt. Näst efter Tokaiern står det mörkröda Monesvinet, hvilket växer vid byn Mones i Marosch, har en kaneloch nejlickeartad smak samt meddelar kroppen en behaglig värme. Det odlas naturligtvis i ringa myckenhet och tyckes vara föga kändt utomlands. Vid Pressburg fås det kryddaktiga S:t Georgen-, vid Oedenburg det eldiga Ruster-vinet, hyilka man räknar blånd lan-. dets ädlaste vinsörter, till hvilka äfven Sirmiens kryddaktiga Cyperviner höra, hvilka mnder nemn af Karlföwity-vin komma i han