Aftonbladet – 23 juli 1864, sida 2

förberedande mätningsoperationer och stommätning. Vidare: detaljmätning, topografisk mätning, ekonomisk mätning, stomkartor, konstruktionsmätning, utstakning, ytberäkning, jordgradering och egodelning, samt slutligen polarplanimetern och afståndsmätaren. De begge sistnämnda afdelningarne äro föranledda af den mot förlidne års slut af instrumentmakaren Sörensen för våra nya ytmåtl konstruerade polarplanimetern, och den i Österrike och Schweiz begagnade afståndsmätaren: två nya instrumenter, af hvilka det förra med största lätthet och beundransvärd noggrannhet ersätter bruket! af polletter vid beräkning af oregelbundna plana ytor, och det sednare lemnar i bergiga trakter säkrare resultater än mätkedjan. Skandinaviska IHalföns Fanerogamer och Orm l: bunkar, ordnade efter C. J. Hartmans Floras 8:de upplaga. Zacharias Heggströms i Stockholm förlag 1864. 8:0. Pris 75 öre. Detta lilla häfte är en för våra unga botanister utan tvifvel välkommen omställning, efter det Friesiska Naturliga Systemet, I af den efter Linns Sexualsystem år 1861 i Upsala utgifna priskurant på bylesvärden för exsiecater, med tillägg af en del bland de växter, hvilka blifvit funna på Skandinaviska hbalfön sedan sista upplagan af Hartmans flora utkommit. — I ett efteråt bifogadt alfabetiskt register hänvisas till de klasser och afdelningar, der de i den föregående katalogen upptagna slägten återfinnas hos Linne; Decandolle, Jussieu, Link, m. fl. Dea Heliga Skrift, i berigtigad öfversättning och med förklarande anmärkningar af H. M. Melin. Det Nya Testamentet. De apostoliska Brefven och Uppenbarelseboken. Lund 1864. Det stora behofvet af en reviderad bibelöfversättning på fullt begriplig svenska har åter framkallat ett nytt försök, som vida öfverträffar den gamla officiella öfversättningen, ehuru man måste beklaga, att denne öfversätltare ej fullt tagit steget ut, såsom Thomander, Bergstrand och Fosterlandsstiftelsens upplaga. Här får man ännu läsa de gamla uttrycken Jesum, vårom Gudi, ho (hvem), måga, lifsens, margfaldig, Herranom, Herrans, Herras, andanom, Ebree, Pharisee , Corinthus , hafver (der Fosterlandsstiftelsen allestäds skrifver ?har?), vordo, vardt (der Fosterlandsstiftelsen öfverallt har ?blefvo?, ?blef), samt en mängd gamla tunga ordvändningar; som våra reformatorer från tyskan inympade på vårt språk, t. ex. 1 Thess. 2: 4 äre bepröfvade vordne?, der Fosterlandsstiftelsen skrifver blifvit pröfvade?; Coloss. 1: 10 värdeli gen?, der Fosterlandsstiftelsen skrifver tvärdigt? o. 8. v. Sjelfva bibelkomiten skrifver Episteln till ?Romarena, men hr M. till de ?Romare, som år tyska, ej svenska. Jemväl i sjelfva tolkningen (äfvensom i förklaringarne) står denne öfversättare efter de nyssnämnda i vidhållandet af det gamla. En sådan varsamhet må ega sina skäl, der man skulle kunna komma i någon slags konflikt med våra antagna dogmer; men der aken rörer kyrkligt alldeles likgiltiga språk, får den sken af otilibörlig skuggrädsla, helst der öfversättaren sjelf i förklaringarne påpekar den rätta tolkningen, t. ex. Efes. 5: I, der han bibehåller andans frukt?, ehuru han sjelf anmärker, att ljusets frukt? är ättare läsart, såsom ock sammanhanget tyden fordrar. Ebr. 12: 18 qvarstår det mesa om berget, der man på taga , hvilket rätteligen betyder det bäfvande, skakade berget (Sinai) såsom motsats till det v. 28 omtalade rike, som icke bälfva kan.? Jfr 2 Mos. 19: 18. 1 Cor. 15: 47 fins ej ordet ?Herren i de bästa handskrifterna. Om betydelsen deraf se Baur: Kirchengesch. der drei ersten Jahrhund. tredje uppl. I. 309. Gal. 3: 26 bör öfversättas Guds söner?. HEfes. 3: 11 bör väl vara: efter det beslut om verldstiderna som han fattat. Efes. 6: 16. Men öfver allting, fatter trons sköld?. Rätta meningen synes vara: Men framför eller utanpå (till ytterligare skydd) allt detta (pansar c.) hållen trons sköld. 1 Joh. 5: 20 bör heta: Denne är den verklige Guden och evigt lif. Jud. 6 bör väl heta: De englar som icke bevarade sitt första tillstånd. Uppb. 8: 2 bör vara: Som stå (ej stodo?) inför Guds tron. 14: 1 skrifves orätt ett lamm?. Bör heta lammet?. Phil. 1: 1 ?biskopar och syslomän? smakar något af maxime venerandi consistorii kurialstil. Emellertid vore det en stor välsignelse, om den gamla kyrkobibeln finge utbytas mot hr M:s beriktigade ölversättning.? Allt det gamla, som med någon rimlighet kan bibehållas, är der troget bevaradt, och ändringarne gjorda med yttersta varsamhet. Men att alltsammans stannar blott vid profoch förslagsarbeten, som aldrig komma till några praktiska resultat, derom lär väl vår 93-åriga. bibelkomite nu som förr dra försorg. Det vore ock stor skada, om ej denna den svenska kyrklighetens praktinstitution finge fira .sin h ker att tära på sålänge. Förr och nu. Tidskrift för politik och eko; nomi, af Ad. Fr. Boij och Arvid Hen: ström. Första häftet. 1864. Juil. Vi vilja ej påstå att denna tidskrift, äfven om den efter angifven plan fortsättes,. undraåriga jubelfest, Ochl dertill äro goda och ljusa utsigter. För någon sid sedan lär komiten haft hela tre veckors sessioner; och dervid skall ha blifvit. afgjordt, att nästa år, om man lefver, skall j. utges en ny proföfversättning at Moseböc