I Journal des Debats läses följande lekande betraktelser öfver den för Tyskland så vigtiga frågan hvilken det slesvig-holsteinska rofvet slutligen kommer att tillfalla: ?En telegrafdepesch från Wien förkunnar oss afslutandet af en vapenhvila, och det är i Wien, säger man, som stilleståndet skall undertecknas. Det är ock i Wien som den nya konferensen skall öppnas; för denna gång en inskränkt konferens, ytterst inskränkt, ty den österrikiska depeschen meddelar, att underhandlingar endast komma att föras emellan Danmark å ena sidan samt Österrike och Preussen å den andra. Icke ett ord om Saxen och herr von Beust, om Hannover, om mellanstaterna och om de små, om Frankfurt. Det ser ut som om den höga Förbundsdagen fallit ner i en grop, som om den vore bortkommen, bortlömd, tillintetgjord. Hvarken i Wien eller i Berlin vet man nu ens om den existerar. Man sväfvar fortfarande i en okunnighet på hvilken grand de krigförande komma att underhandla. Det vore redan mycket om prins Hans af Glicksborg, hvilken anses i detta ögonblick bära Europas hemligheter på fickan, icke vore härom lika okunnig som vi andra. Allting är numera en möjlighet utom Londontraktaten, som egde det grofva felet att under den period af villervalla, som den europeiska politiken nu genomgår, innehålla någonting tydligt, bestämdt och handgripligt. Till och med förslaget om hertigdömenas personalunion med Danmark har ånyo kommit på tapeten. Österrike är ej emot saken; herr von PN ta Tra ha Nr FN VE AR AN SR PSV RE HELT Kr Pn NE RE ar