Aftonbladet – 20 juli 1864, sida 3

jöfre Theiss, Körösch o. 8. v., måste denna förse sig med tält, lifsmedel, tolkar m. m., — och har ändock föga uträttat. De vanliga turisterna följa Donauvögen och förstå vanligen ej att bedöma hvad de se. Så okändt det egentliga Ungern trots alla geografier förblitvit, så vet man dock, att et såsom vinland intager platsen näst efter Frankrike, ja, alstrar några vinsorter, med hvilka Frankrike ej kan framvisa någonting jemförligt. Huru mycket vin Ungern producerar låter svårligen bestämma sig. Ty, oafsedt att skörden är olika, produceras på små privatvinberg så mycket till eget behof, att blott den qvantitet brukar beräknas, som kommer i den utländska handeln. Frankrikes årliga vinproduktion uppskattar man till 50—70 millioner eimer (1 eimer omkring 26 kannor), den ungerska torde utgöra 30—40 mill. eimer, ja uppgår stundom till ännu mera. Vin är i Ungern en folkdryck. Väl ha dess priser, hvilka före är 1848 voro fabelaktigt låga, utomordentligt stigit, eedan Ungern måste betala i stället för 5—7 millioner mera in 70 mill. i skatt och erhållit del i den österrikiska statsskulden; men ändock är vinet billigare än öl och kaffe. De,som vilja lefva billigt, såsom handtverkare, arbetare och bönder, dricka vin på värdshusen. Men på sednaste tiden har öldrickandet blifvit brukligt, emedan de invandrande sydtyskarne och böhmarne föredraga det framför vinet. Genom denna förändring ha vinutskänkningsställena nedunkit till hvad bränvinsmagasinerna äro i skland; men bierstugan står i samma rang som det nordtyska tabagiet. Förkärleken för öl har väl också sin orsak deri, att man i Ungern icke tår behandla v net, utan gör det till en finkelartad, rusgifvande dryck. Blott få vinproducenter sh icke mödan att regelmessigt behandla sitt vin. Man kan derföre med rätta säga, att man i Ungern sällan erhåller ett rent, äkta ungerskt vin. Man måste redan cga temligen mycken lokalkännedom, för att veta, hvarest man finner oförfalskad drufsaft. Men då instämmer man också gerna i det allmänna beröm, som brukar slösas på den eldiga, lifvande och muntrande bergsplan-: tans produkt. Emedan det vanliga bordsoch dryckesvinet är mycket alkoholhaltigt och hetsigt, dricker man det endast utspädt med vatten. Ait dricka oblandadt vin anses vara supareektigt. Epdast de finaste sorterna, som. skickas utomlands, njuter man utan vatten, men också mycket måttligt, mycket fina viner blott ur små likörglas. I byarne och i småstäderna brukar hvarje invånare sjelf odla vin till husbehof: han drieker derföre blott färskt eller s. vin, ty blot: denna bittert fva dryck anstår hans starka nerver, då deremot andra vindrickare snart urståndsdites alt. förtära det för dess elakhets skull. Ålfven bruka de små vinodlarne förvandla sina vinkördar i penningar på det sättet att de hålla öppna vinutskänkningsställen. I Ofen finns i vissa stadsdelar i hvart tredje hus ett sådant ställe, hvilket för den törstiga allmänheten utmärkes genom en krans uf enris eller en knippa långa hyfvelspånsringlar. Dessa krogar äro likasom deras vin af primitiv beskaffenhet. Uti inkörsporten eller invid en vägg på gården står ett simpelt bord och omkring det a fyra högbenta stolar. Härmed är kroginredningen färdig. Den öfriga serveringen till och med i de mera besökta och bättre inrättade ställena, icke mindre simpel än möbleringen. Man tår vinet i ett ölglas och dertill en aska vatten, för alt efter smak späda ut det. Vanligen står äfven en liten korg med bitar af rågeller hvetebröd, ett saltkar och en dosa med tcgeltärgad peppar (paprika) på bordet, emedan saltadt eller peppradt bröd smakar bra till vinet. Är värdshuset bättre försedt, kan man en få ost, ika eller salami (rökt italiensk korf), ja, goda vinkällarne i Pesth bestå sig kanske också ett litet förråd al rökt oxunga, inhemsk korf och liptauisk fårost, men dermed är också serveringslyxen utömd. Vanligen utskävka dessa värdar blott vå sorter af landets vin 10 eller 15 kreuzer seid:ln, antingen det är rödt eller vitt; bättre vin måste man dricka flask, hvartill minst två drickande erfordras. Af synnerlig godhet bruka bordvinerna vara, hvilka kosta 40—060 kreuzer måttet det vill säga ungefär två flaskor) och sprida n engenäm värme i magen och inIniressan: är att iakttaga vinkrogens gäter, för att derefter bedöma vinets verkingar. Slovaken super bränvin, sjunger vid då finkeln stiger honom åt hufvudet amt omfamn r och kysser sina kanirater. Aldrig ser man druekna s ovaker slåss eller värdragas sinsemellan; deremot förefalla pfta komiska scener, då ett par ragglande Karpaternas söner följas åt och vilja styra t kurs; ty de kryssa härs och tvärs öfver satan, stanna litet emellan, omfamna och yssa hvarandra, sjunga med ofskyvärdt ssljudande läten sina enformiga litaniewrtad: sänger, till desa kanske den ena siver: cs hustru kommer tillstädes och ned k a puffar och knuffar eskorterar wonom vidare. Aldrig sätter slovaken sig mot en dylik escort, utan finner det alltid i sin ordning tt den nyktre leder den Iruckne. Hos magyaren er vinet fria tyglar åt vans lifliga temperament, som har mycken ikhet med italienarens. Muagyaren politierar gerna vid vinet och utvecklar dervid tt så utomordentligt skarpsinne och en så sande vältalighet, att man i honom upplagar den medfödda advokatoch talarealangen. Diskussionen antager bjertare ärger, händer och ögon tala med, rösten 3 atvrka Ach alutliocen tror man att I