Aftonbladet – 16 juli 1864, sida 2

LITTEP ATURTIDNING. Innehåll: Laboulaye: Enropa och Amerika. — Noachs ark af Fahlerantz. — Brunius: Gotlands konstbistoria. Litteraturoch konstnotiser. Europa och Amerika. Af Dr Rene Lefebvre (Edouard Iaboulaye). Öfversättning från nionde upplagagan at Paris en Amer:que?. Stockholm 1864. PåL. J. Hiertas förlag. Det är en egen omständighet att det är fransmän vi ha att tacka för den mest fördomsfria och opartiska framställning af de nordamerikanska institutionerna vi ännu ega. Tocquevilles Den.ocratie en Amerique? och Laboulayes ?Paris en Amerique?, med sing många olikheter föröfrigt, likna hvarandra deruti, att de båda taga en stor öfverblick af det amerikanska statslifvet och, utan att blunda för ötverdrifterna och utväxterna, gå rakt på sjelfva hjertpunkten, det karakteristiska deruti. Vid närmare eftersinnande ligger dock häri ingenting förvånande. Fransmannen, under juli-regimen ej mindre än under kejsarväldet, oupphörligt hindrad i sina rörelser af centralisationens åtsnörande band, ser i den amerikanska sjelfstyrelsen just raka motsatsen till det onda, hvaraf hun sjelf lider, och på samma gång botemedlet derför. Tocqueville reser öfver till Amerika, för att på ort och ställe studera denna ?selfgovernment?, hvari han ser Frankrikes och Europas enda räddning, medan Laboulaye, pekande på denna hoppets stråle i mörka natten, visar sina landsmän de många särskilta strålar, hvari den bryter sig. D ras framställningssätt är väsentligt olika — den enes bok är en filosofiskstatistisk afhandling, fastän utan all lärd apparat, den andres en glänsande satir, på en grund af det djupaste allvar — men på hvarenda sida i begge står att läsa: utan jet relse ingen verklig frihet. saboulayes bok är sålunda ej blott en satir. Den har tillika ett starkt utprägladt positivt syfte: alt uppvisa sjelfstyrelseprincipen ej blott som den återfinnes i unionens grundlagar, utan som den kraftigt letver i sederna och institutionerna och som den uppskjuter i oupphörligt nya organisationer. Han för oss midt in i samhällslifvet, ställer oss der i beröring med personer ur olika yrken, ofta verkliga typer för det amerikanska lifvet, och ger oss der, i samtal mellan dessa och hufvudfiguren i boken — den till Amerika genom ett spiritistiskt hocus-pocus förflyttade parisiske doktorn Lefebvre — en skildring af de elementer, som ligga till grund för Amerikas frihet: press, lagskipning, religionsfrihet, skolor och kommunallif. Det är I des a dialoger, utmärkta lika mycket genom stilens glans och idternas hög set, som intresset hufvudsakligast koncentrerar sig, och vi tro oss ej kunna ge läsaren en bättre föreställ..ing om hela boken än genom att återgifva några utdrag af dessa. En af bokens hufvudfigurer är den jovialiske och varmhjertade redaktören af ?Paristelegrafen? mr Humbug, en personage så lefvande tecknad, att det vill förefalla läSren som den måste vara ett porträtt. I elt samtal med doktorn, der denne upphöjer det förträffliga i det franska centralisationssystemet och till sluts frågar om han ej finner det alltsammans alldeles ypperligt sam: om han kan uppvisa något enda som saknas deri, svarar han: Bara en enda sak. I alla sina systemer ha de glömt det väsentligaste. Deras statsmän likna den tankspridde Sam?. Hvem är den tankspridde Sam?4 4Jo, det var postbudet i min födelseby, svarade Humbug, en slipad och qvick krabat, djerf ända till oförvägenhet, hushållsaktig ända till snålhet. noggrann ända till småaktighet, förötrigt hela Connecticuts ära och stoithet. Han hade bara ett enda tel, och det var att han varlitet glömsk. En dag då han hade att aflemna mer än iemtio paketer i gårdarne vid vägen syntes han mycket orolig och ängslig. — Jag har. bestämdt glömt någonting. sade han. men.