Slutligen, och huru än svaren på dessa frågor må utfalla, kunde det vara skäl att taga en smula eftertanke till sig för den frågan: huruvida allt det myckna onda, hvaraf landets ekonomi nu säges lida, kan hjelpas genom några öres tull på en del produkter: om man icke får nyttja en kraftigare hand, sådan som då man förbjöd utförsel af vissa, införsel af andra varor; förbjöd allt bruk af hvad man ansåg för lyxartiklar och gjörde sig till allherrskande förmyndare öfver all enskild industriel verk: samhet; om icke möjligtvis några andra omständigheter — man må kalla dem lagar, kraf ter, motiver, andliga, sedliga, materiella — hafva någon inverkan på ett samhälles både materiella och sedliga tillstånd, framåtel ler bakäåtskridande. Gör man sig något reda för dessa äm nen, så skall man kanske börja skymta et helt olika sakernas sammanhang; man skal då kanske börja ana, att man för efter verlden kommer att stå till odödligt löj med en så inskränkt och ensidig tanke gång som den, att Sverges folk och lant står eller faller med några tullar, åsatta såsom man säger, till ett litet skydd mo ötversvämningen af lyckligare lottade län ders produkter.? I sanning, Sverge står eller faller obe roende häraf, lika säkert som det å andr sidan är, att Sverges välstånd i viss och e ringa mån underlättas eller hämmas all efter som arbetet och bytet få vara fri eller betamrade med hinder och bördor.