Aftonbladet – 15 juli 1864, sida 2

mm lemnar upplysning — Till Helgesta och Usta, hvardera 1 mantal (i Tibble socken), arealen hopiörd såsom liggande i skuap, ehuru dessa äro genuvm laga skiiten delade mellan de olika egarne. Att Lanmarby fjell till 34 tillhör Hammarby under Hätunaholm) och till 4 Hammarby kademihemman uppgitves icke heller. Wikjöby (i Häggeby socken) utgöres al 7 manal, deraf 1 är häradsskritvareboställe, 1 kudemihemman och de öiriga lydande unier Sjöö tideixommiss (om hvilken sednare mstövudighet uppgift saknas i beskrifningen): huru hela byn är laga skiftad 1851 och ir utbruten, uppgifves alla hemmanens areal semensamt. Med Ekenäs och Skedevi sockmr ör förhållandet enahauda, utt dessa tillöra Sjöö tideikommiss uppgifves icke heler, hvilket gilver 0ss auledning förmoda, itt man nu försakar tillfället att förväri len ganska intressanta uppgiften om fidei sommissegendomarnes i riket antal, hemmantal och areal — uppgilfter, som just af styresmannen och hans biträden lätteligen kunde sumlas, exär de under pågående resognosceringar i alla fall böra besöka alla värdar. Det lärer icke kunna bestridas att de uu antydda företeelserna och en mängd tylka skulle kunna an — äro oull;redsställande, då i betraktande teges hvad som äsyftats med detia kostsamma ekenomiskl-statistiska arbete. Oulliredsställunce vlir det både för den enskilde, och än mera lör dem, som vilja bearbeta rikets statistik. fy om denna skall blitva säker måste den urundas på noggranna primär-uppgifter, hvilka endast kunvua hentss från landibru enheterna, d. v. s. hvarje hemman och läenhet under särskild nummer och bruk. Dessa uppgilters rikughet, hvad angär utsäde, utkustning 0. d kontrolleras endast ucnom tllhjelp af sådan kunskap om hvarje ärskildt betintligt jordbruks areal uf äker, kg om. m. Obestridhgen är det af stort imiresse att känna hvarje egendoms, bys, eller enstuka beläget hemmans areal; men del är al lika stort intresse att känna nuvaraude förhållandet med hemmansklyfningar och jordat:öndringar, emedan man deraf kan utröna den fortgående utvecklingen af eller tillbakaskridandet uti den stora landtbesolkningens ekonomiska ställning. Början med en sådan insamling af appgifter hade nu varit desto lämpligare, sou: hemmuansklyfningsrättigheten ansenligt utvidgats. Men om verkställda hem. ansklytvingar och jordafsöndringar lemnas i beskrilnivgarue icke någon upplysning; man uvderrättas blott att en mängd knekttorp och — ötriga bebyggda lävenheter? tinnas der och hvar; men om dessas arval och om de äro blott backstugor eller atsöndringar tr. u hemman för allud m, m. lemnas man i fullkomlig okunnighet. Likaledes är det 1 vår tanke ganska felahögt, utt i beskrifningarne icke lemnas uppgilter om egoruas naturliga och om skogurues nuvarande beskaftenhet. Visserligen sörekonmima två kolumber med rubrik: Dughg skoebeväxt muk? och Duglig skog mark?. Men om denna mark är duglig till sädesodling, till bete, till skogsväxt eller lill hvad den egentligen är ?duglig kan ulldeles icke at läsaren inhemtas. Eu tredje kolumn är upplåten till ?Otruktbura mossar? — men der mot finnes ivgen för fruktbara mossar. Af det förra slaget lär ingen tillgång förefinnus inom de sju häraderna (emedan iela den kolumnen står iom), ett förhållande, som vi do. k på goda skäl beivifla. Ait åter af det seduure slaget tillgäng fi.nes på flera ställen, kävna vi med visshet. Alven på en annan klass af m ssar ause vialtetyresmas nen hade bort iästa synnerlig uppmärksumhet, nemligen på bränntorfmossar. Om tillgången på ett så värderikt surrogat för de allimera glesnande skogarne sukuas dock alla uppgitter. Att dylika torimossar finnas of gvuska utmärkt beskallenhet, t. ex. å Skråmsta egor i Fibble socken, känna vi med desto större visshet, som bränntorf redan för mer än 20 är sedan uppskars derswädes. Vi förnya här vår erinran, att om alla dessa förhållanden hade underrättelser lättehgen kunnat erhållas uuder de verkställda lokal. rekognosceringerne och medelst anlande af de tillgärghga kartorna och landtmäteribeskrilningarne. Må man icke invända, att hvad vi här oivan framhållit såsom brister eller oegentligheter icke kannat atbjelpas eller fullsvändigas till följd af otillräckligt utrymme 1 de upprättade beskrilningarne; 1y tör dessa bur man valt ett ganska stort format, -om, användt med mera omtenke, lätteligen skulle medgitvit flera andra uppgilter af stort intresse än som der meddelas. Men äfven anteget, alt utrymmet icke medgifvit en större fullstä: dighet — churu klart är att, om man ville saken, var det ej svårt att utlinna sättet — så borde väl åiminstone de uppgifter, som i beskrifningarue förekomma, vara exakta och fullständiga samt i ölverensstämmelse med en väl genomiänkt och derefter konseqvent iöljd plun. Men så är likvisst icke fallet. J kumeralistiskt afseende upptagas saumtliga hemmenen ullenust i tre kolumner, nemligen krono-, skatteoch frölse, hvarjemte under hemmanets namn anföres om det är säteri? eller ?allmänt frälse?; men detta synes oss vara, att den kameralistiska delen af arbetet är allUtör knapphändigt, rätwre ofullständigt. Sålunda är en kategori, -om oita förekommer i Upland, alldeles förbigången, nemligen berustadt säteri; af sådan natur äro t. ex. Signildsberg, FiustaSNETT NES SR RANE DA EERO