Aftonbladet – 15 juli 1864, sida 2

icke ä kartorna angifn . icke heller hvarje så dant henmmans areal i beskrifning: ma att ökas med 600 rdr. Styresmannen deremot bemyndigudes genast un tillöräkra kartograterna högsia urivodet 1690 rdr, oberäknadt 30) rår årligen I respengar. ; Om kariograterna derjemie voro landinätare, ullörsäkrudes dem meraberäkmog, en sörmåän som ieke tillsgts dem då kaurteverket ställdes under Iaudun blet följaktligen vida lättare tör hr Ljuugaren än iör den förre att erhålla skickliga rrafer, älven derföre att landtmätericl iefen älagts ar a åtta sådana, berättigades hr L. att endast antaga tre 2). Den första frukten ar hr Lj. iunggrens och hans kartografers verksamhet de karior jemte beskrilnint ir ötver sju härader af Upia län som nyli sen utkommit. Rörande dessa kartors tilljörhilighet kunna vi naturligtvis icke fälla något omdöme. — Att de icke äro mwförda med lika stor elegans som topopruliska kårens, kan lött iahemtas ar den som vill anställa eu jemförelse. Såsom en kuriositet vilja vi i I bigående uvmärka ut den brist på plan och konseqvens i utlöraudet ar det swra arbetet — uvilken vi längre fråm skola påvisa — framträder redan från början, i det att kartorna uppgiives vara utarbetade al kartogrutiska kären?, hvaremot de ka torna åtföljande besk ifuingarne örn uppritade ?i rike:s ekouomiska kurteverk?. ln sadant fivnas också verkligen, men icke nå or Phartogralisk kä , hvilken auf nänmm de skäl föl är s i stutskulendern. Härom hade det ekonomiska kurtverkets iericeheten. Det j högste chef ( okunn es än mindre styresmaunen. Men om denna unmärknving i och för sjeli är al ringa betydeuhet, så är en auvan rt vigt, emedan den är föranledd af ett förbisvende hvarill styresmannen icke hade bordt göra sig skyk Sädana hemmun jemie lögeubeter utan dsatt mental och utgunska ringa omfång, hvdkas läge varit eusteka ar tordno, upptagas i kartorna, och redovir sag för i beskrifningarne, till hela dera arevl och till dess tördeluing i åker och äng, m. m., hydlket är fullkomligt enligt med arbetets ävdaumäål. Men deremnt, emellan såduna hemmen, hvilkas områden blitvit genom loga ke, och således för alhid, bestämda och de lade, skilnaderna ne särskildt meddelad. Säluuda, der byar eller egen domar, bestående al flera hemman, inom mma socken förekomma, sammaunföras, hvad de areswla förhållandena angä, dessa såsom ett odeladt helt, d. . egornas urcal och fördelning i åker oc M äng, Mm. m., upplagas i en SUN för hela byn eller egendomen, ehuru besiående i törra teller ar flera hemmansbruk sent med olika egare, och i sednare fallet al flera hemman eller hen mausdelar med åtkildt läge. Detta hur skedi äfven belräffunde sådana byar som undergätt luga skiite, hvarvid hvarje hemman blivit utbrutet och säledes till sitt omräde noga bestämdt 3). Men skall måhända fordra bevis fi på iåenden. Ingenting är lättare. Se här nägra hemtade ur besk rifningarne och ullevast från de trekter som vi noggraunt känna. Inom Håbo hivad, Håtuna socken före komn:er Qvastlibbe by, 3 mantal, lvgaskiftadt 1855, med 3 åboer, hvilka lik icke hvardera ega ett mantul, enär den enaeger ol delar i nämnde 3 muntal; men för alla dessa är arealen hopförd i en summa, utan uppgilt eus på hvardera hemmanets areal. Arealen å samtliga till Håtunaholms endom hörande hemmun är likaledes hop iörd i en sum a, eburu flera al dessa ha ätskildt läge, olika namn och bebyggda. Med A det cvahbanda. Hunmorb VA å mantals s och frälse, uppgitves begagnas i sambruk med Hårunaholm : dess areul kan icke heller s af beskrifuingen, enär den (arcale ) är hopiörd med sistuämnde egenAl beskritningen kan man ej se annat, än ant ulla desea fyra mantal eges al skolms innehalvare, hvilket dock är u, enär ett al dem eges al Upsala akademi, hvilket dock icke uppgifves, och töljokihlgen icke heller ureaien å de samma uldt, ehuru skifteskartan öfver byn der 1) I den föregående uppsatsen har å andra sp., 2 raden, insmugit sig ett forvillande tryckfel. Der står att kontrollerandet at landtmäterikartorna — skall vara : att konnek terandet at — e 2) Cheien tör topografiska kåren hade erbjudit sig — om det ekonomiska kartverkets uttorande åt densamma ölverlemnades -att anskalta 10 kartograter, elier som han mera anspråkslost kallade dem underotficerare — för en årlig kostnad af 1310 rdr for hvarje inberäknadt respenningar. — HErinras bor. att eburu nämnde kärs arbeten iorigå med stor drit. har dess chef ändock kunnat åtoga sig upprätta en karta öfver hufvudstaden för en summa som anses ganska billig. Orsaken härtill lärer vara atv cheten ullvägabringat en metod för arbetets fördelning som be funnits särdeles ändamålsenlig och — billig. et nu anmärkta förhållandet utgör ett midt fel mot karteverkets id och ändamål, kan icke bestridas. Men om så skulle ske. ha vi en auktorit att åberopa. som sty aunen -— verkställaren al kartverket — icke kan jäfva — nemligen ingemoren Ljunggren sjelt. I anledning at notarien Ljungbergs vid sista riksdag väckta och omständ ligt motiverade motion om det ekonomiska kartearbetets ötverflyttande på topografiska kären — upplyste hr Ljunggren c otfi ielt. bland annat, att nyssnininde bär artestommar icke, I t för de ekonomiska kartcarbetena vore föreskrivet. upptoge hvarje hemmans oo Hi AV SO sivilminmstern) icke bordt vara ande sje liva kartorna al desto större