går, måste detta blad närmast betraktas såsom en filial af Times. Daily News, som förut var lord Russells organ, har nu gått öfver till de ultraliberala. Dess politik är väsendtligen ett uttryck af Cobdens och Brights åsigter, kanske dock icke så absolut fredsvänliga. För öfrigt representerar detta blad ett mycket stort parti bland allmänheten, och dess artiklar ha helt och hället utseende af att vara skrifna med öfvertygelsens värma. Hvad slutligen Standard, Herald och Weekly Press angår, så äro de organer för det konservativa partiet, och deras artiklar äro skrifna i detta partis anda. Korrespondenten fäster slutligen uppmärksamheten på den oenighet, som råder vid hofvet rörande den danska frågan. Situationen är derföre allvarsam nog, säger han; vi ha det sorgliga skådespelet af ett oenigt hof och en oenig ministör. Från Turin skrifves den 29 Juni till Indåp. belge: Man följer här med mycket intresse den danska frägan, och det skulle vara omöjligt att gilva er en skildring af detintryck, som Englands beteende gjort i hela Italivn. För att göra sig en föreställning derom, måste man veta, att af tusen italienare, som sysselsätta sig med politik, skulle åtminstone 999 under nuvarande förhällanden ha gått ed på, att England skulle intervenera till Danmarks fördel. Man kan derföre tänka sig hvilken verkan lord Palmerstons förklaring måste göra, då man läste den i morgontidningarne den 25 Juni. Det är omöjligt att beskrifva den massa skymford de nationella tidningarne utöste mot det trolösa Albion. England hargjort handlingspartiet, som framför allt ville ha dess allians, en slät tjenst. Det engelska inflytandet står för ögonblicket starkt på spel i Italien, och dess mest tillgifna anhängare söka icke en gång att dölja det. Den vunna erfarenheten skall lära Italien att blott lita på sig sjelf, om det en gång skall börja striden ånyo mot Österrike.