Aftonbladet – 8 juli 1864, sida 2

yska förslaget, hvilket dock tycktes honom vara alltför vigtigt, att man genast skulle tunna besluta derom. H. exc. var lika väl som Ryssland fast öfvertygad om, att en 10ga samdrägt de tre makterna emellan var vödvändig under sakernas nuvarande tilltänd i Europa. Men skall ej denna samlrägt leda till en närmare sammanslutning nellan Frankrike och England? Ligger det cke, isynnerhet för ögonblicket, i Tyskands och de tyska stormakternas intresse utt förebygga denna eventnalitet? Och hvad syftemål har Ryssland? Att de tre makterna jmsesidigt garantera hvarandra sina polska orovinser. Det kan likväl sättas i fråga, om denna garanti för ögonblicket är absout nödvändig. Upproret är kufvadt och itlandets inblandning afvärjd. Ehuru Österrikes intressen icke komma i strid med en innerlig allians med Ryssland, skola vi dock, anmärkte grefve Rechberg, blott med vissa vilkor gå in på det ryska förslaget. Kyssland mäste först och främst förklara, att det vill lemna Preussen och Österrike materielt bistånd, om de för hertigdömenas skull råka krig med vestmakterna; slutligen måste också Österrike ha vissa garantier.? Ofvanstående handlingar ha naturligtvis väckt ett utomordentligt stort uppseende i Paris, der underrättelsen om deras offentligsörande i Morning Post inträffade samtidigt med, att Opinion nationale erhöll en varning af administrationen för en artikel, hvari tidningen påstod, att det fortsatta splitet mellan vestmakterna kom Ryssland och des allierade till godo, och att de förödmjukelser, som de tycktes bereda hvarandra, voro segrar för deras motståndare. Man hari Paris hyst tvifvel om depeschernas äkthet; men det förefaller otroligt att ett blad med Morning Post anseende skulle fördrista sig att hopdikta så vigtiga dokumenter. Från preussiska sidan kom dock naturligtvis genast en officiel vederläggning: Det telegram, som meddelade underrättelsen till Monitören, var inledt af följande anmärkningar: Morning Post offentliggör en korrespondens mellan baron Werther och Bismarck samt mellan Bissmarck och grefve Goltz, hvilken bevisar, att Rysslands, Preussens och Österrikes gemensamma intressen ha ingifvit dessa makter afsigten att återupprätta den heliga alliansen.? I Köln. Zeit. för den A dennes heter det: Frågan om krig och fred är ännu icke slutligen afgjord i England. Annu den 18 Juni förklarade en så framstående man som lord Clarendon för det preussiska sändebudet, att England, om fiendtligheterna åter började, ofelbart skulle deltaga i kriget. Man vet, att det ännu på den allra sednaste tiden fanns ett krigs parti i whigministeren, och att ingen min. dre än premierministern stod i spetsen fö: detta parti. Man tillskrifver till och med lord Palmerston afsigten att upplösa mini ståren och bilda en ny, i det han omgifver sig med krigiskt sinnade tories. Under alla omständigheter har det engelska krigspartiei blifvit förstärkt genom underrättelserna om en allians (mellan Ryssland, Osterrike och Preussen). Pays innehåller en korrespondens frår London, i hvilken åtskilliga intressanta upp. lysningar meddelas om de engelska tidning förhållandena och de intressen, som bakon kulisserna ofta bestämma bladens hållning i de stora politiska frågorna. Korrespon denten börjar med Morning Post, som städst skarpt kriticerar regeringens politik, oaktad bladet blott skrifver efter order från Cam bridge-house, lord Palmerstons bostad. Kor respondenten förklarar detta sålunda: Lor Palmerston har från början varit af den me ningen, att England borde understödja Dan mark mot Tyskland, och det var ett ögon blick, då han antog, att denua åsigt dela des af hans embetsbröder. Detta var skälet hvarför hans herrlighet högtidligt förklarade ?att om Danmark blefve angripet, skulle de icke komma att stå ensamt. Ett par da gar derefter hade emellertid lord Russel en sammankomst med drottning Victoria och vid detta tillfälle blef Danmarks öd afejordt. I ett kort derpå följande mini sterråd kom lord Palmerston i minoriteten och det skulle då ha varit bäst passande fö hans värdighet, att han ingifvit sin afskeds ansökan ; men gammalt folk är styfsinnt, ocl lord Palmerston uppgaf icke hoppet att drifva sin mening igenom. Från detta ögonblicl har han emellertid måst endossera alla lor Russells vexlar; men samtidigt dermed ha han sörjt för att genom sin organ Morning Post låta allmänheten veta hvad som ä hans personliga tanke om händelserna, De är sålunda, för att taga ett exempel, der ministeriella majoritetens åsigter han den 4 dennes utvecklade i parlamentet; men hans egen uppfattning af frågan stod deremot at läsa i de båda följande numren af Morning Post. Såsom förhållandet är med Morning Post, så ha också Times och Daily Tele graph sina mer eller mindre bekanta gyn nare, som i de vigtigaste frågorna gifvi parolen. Det är ingen hemlighet, att er af de största kapitalister (Rothschild) ha betydliga summor stående i Times. Denne penningman har allt att förlora och ingen ting att vinna af ett krig, så mycket mindre. som Danmark kanske är det enda land : Europa, i hvilket baronen icke har pennin gar stående. 1 hans ögon har Englands isolering ingenting att betyda; fred fö hvad pris som helst är hans valspråk, och för denna måste allt annat vika. Om mar med uppmärksamhet läser Times ledande artil-lar da gsicta dansarna är det klart ati