Aftonbladet – 8 juli 1864, sida 2

i besittning af henne, lofvande den frigifne, att sedan lejonet fält sitt lystmäte, skulle denne få schakalens lön, Det var i följd af denna öfverenskommelse som en komplott hopsmiddes, hvaraf Esca hade hört lott ett halft dussin ord, och likväl tillräckligt för att göra honom ytterst bekymrad vid tanken på den mannens konsiderationslösa grymhet, af hvilken planen hade blifvit uttänkt, och den slafviska lydnad, hvarmed den säkerligen skulle bli utförd. Det kunde ha brutit äfven den tappraste mans mod att vara fastsmidd vid en pelare, hungrig och sårad, med blott tjugufyra timmar att lefva; och en grym misstanke, att den qvinna han älskade just nu gick omedvetet i den utlagda snaran, ökade hans kroppsliga lidande med en smärta, som kunde ha kommit det starkaste hjerta att smälta; och likväl förlorade Esca icke alldeles hoppet. Någonting som han ej kunde förklara tyckt:s ingifva honom tröst och tillförsigt; han visste icke, att det obestämda hopp, som han begynte sätta till någon makt öfver och utom honom sjelf, men på hvilken han kände sig blindt kunna lita, var första glimten af den sanna tron, som grydde i hans själ, Kanske hade slafven i sina kedjor o h dömd till döden, ett lättare hjerta än hans I lysande herre, parfymerad och prunkande i lall sin yppiga ståt, der han åker i sin förgyllda vagn för att uppsakta den qvinna, som verkligen hade bemäktigat sig hane sjelfviska hjerta. Automedon, hvilkens ögon voro af det skarpaste slaget, märkte att hans herre var nervös och otålig, att hans kind bleknade och hans läpp darrade ailt mer och mer, ja längre de färdades på den välkända vägen, och att, när de närmade sig portiken fill