Aftonbladet – 6 juli 1864, sida 3

lel den 29 Januari 1851 och 61 kapitlet missgeringsbalken; och får jag särskildt erinra om den örsvärande omständigheten, att Bolin låtit ofvanberörde förseelse komma sig till last under itöfning af tjenst, som enligt första paragrafen ati den för polisbetjeningen gällande instruktion, har till ändamål att betrygga ordning och säcerhet i samhället. Stockholm den 28 Juni 1864. . A. V. Åbergsson. Vid sistlidne gårdag slutligen företagen handggning af målet angående det mot skomaka:taren Ganer tisdagen den 8 Mars på aftonen öröfvade våld, yrkade t. f. allmänna åklagaren, likhet med hvad han förut framställt i afseende å några i hans föregående slutpåståenden om förmälda poliskonstaplar, att konstapeln Sandblad, såsom öfvertygad om att hafva med battongen tilldelat skomakarmästaren Ganer flera slag, härför. äfvensom för mot tyska handlanden Kessler uti Rydbergska hotellets förstuga begånget våld, måtte dömas till ansvar efter kongl. rordningen angående mord, dråp och annan misshandel, samt att dervid måtte tillämpas den strängaste ansvarsbestämmelse som för brott af ifrågavarande beskaffenhet kan ifrägakomma. Vidare yrkades att Sandblad, såsom angifven för våld mot handelsbokhållaren Schftitze — men lerom icke till fullo öfverbevisad — mått i detta hänseende åläggas värjemålsed. I afseende å konstapeln Söderberg, jemte Sandblad delaktig i våldet mot skomakaremästaren Gan6r, hemställdes att han, för den händelse lomstolen kommer att anse bevisningen mot Söderberg fullständig, skulle fällas till samma anar gom Sandblad; men i annat fall åläggas värjemålsed. A stadssoldaten Jansson yrkades ansvar för fylleri; hvaremot åklagaren. i bri af bevisning ansåg sig icke kunna yrka något ansvar å honom ör delaktighet uti de ifrågavarande väldsamheterna. Hr Ganer. som instämde i slutpåståendena i vad de rörde hans . gjorde derjemte framställning om ersättning för tidsspilian samt sveda och värk. dervid omförmälande att han ännu iar mehn af den honom öfvergångna misshandingen. Sandblad och Söderberg öfverlemnade äfven ör sin del målet till domstolens pröfning, hvarvid ordföranden, rådman Ohmnell, tillfrågade Sölerberg om han med godt samvete kunde gå rjemålsed i saken. Söderberg svarade härpå att han när som helst ore beredd att gå eden. Ja det tror jag nog. invände ordföranden; men jag frågar om Söderberg skulle kunna gå den med godt samvete... Domstolen uppsköt härefter målet till annan ag för utslags afkunnande.