Aftonbladet – 6 juli 1864, sida 3

Article Image
hvarigenom, då af de sistnämnde sju rättigheter för närvarande icke tro upplåtne. indragningen i afseende å minuthandelsrättigheter genast kommer att i sin helhet gå i fullbordan. (Slutet följer.) och Polissaker. Amerikanska konsuln Benjamin F. Tefft var går äter uppkallad i poliskammaren, för det han, skap at kommissio för st Maine i uppgjort kontrakt med ännu en ung, omyndig qvinna om antagande af tjenst i nämnda stat. Under enskildt förhör med unga Tefft, hvilken fadren som ombud uppskickat. förband sig denne att annullera kontraktet samt till flickans fader, som var närvarande vid förhöret. återlemna den uppburna afgiften för kontraktets konsularpäskrilt. I sammanhang härmed kan nämmas. att urmakaregesällen Sandberg. som höromdagen sökte imitera Salmoni i Linköping, uppgaf inför råd husrätten. då hans mål der var före, att anledningen till beslutet att tilltvinga sig penningar endast var den. att han gjort kontrakt med hr Teflt om öfverresa till Maine och således behöfde medel till nödig ekipering för en så lång förd. — I j mm i ie Marsupptrådena. Tillförordnade allmänna åklagarens slutpåstående uti det vid Stockholms rådhusrätts sjette afdelning anhängiga ransakningsmålet, angående för våld under tjensteutöfning tilltalade poliskonstapeln Carl Leonidas Bolin och stadssoldaten n:r 93 Per Gustaf Ahlstedt. lyder sålunda: i Bfter läsning af handlingarne i målet emellan betjenten Per Gustaf Pettersson, målsegande, och undertecknad, efter förordnande allmän åklagare, å eha, samt stadssoldaten n:r Per Gustaf Ahlstedt och poliskonstapeln Carl Leonidas Bolin å andra sidan, angående misshandel, får jag uti berörda mål härmed slutligen mig yttra. Genom den i mälet åstadkomna bevisning är ådagalagdt. att då vid ifrågavarande tillfälle Bolin, hvilken i sällskap med en stadssoldat kommit gående från Drottninggatan framåt Freds tan, anländt utanför portgången till huset n:r 24 vid sistnämnda gata. inuti hvilken portgång Pettersson och nägra andra personer. under afbidan af aftontidningarnes utdelning i den uti samma hus varande kryddboden, uppehållit sig. Bolin stannat och befallt Pettersson och de andra att aflägsna sig ur portgången; att Bolin, hvilken likasom den honom följaktige stadssoldaten haft batong i handen, derefter jemte sin följeslagare inträdt i portgången och dersttdes, efter det till de innevarande personerna fällts utlåtanden, sådana som: räsonera icke, utan gå er väg jaså, ni vill ej lyda, edra djeflar, vändt sig tili stadssoldaten och yttrat något till honom, hvilket yttrande af vittnena Iallberg och Ekström uppfattats såsom: Kör af dem ! eller något dylikt; att omedelbart derefter stadssoldaten, på en vink af Bolin. rusat emot Pettersson och med batongen tilldelat henom ett svårt slag i hufvudet, så att hatten tillknycklad, föll af och blod flödade ur Petterssons hufvud, hvarest, enligt läkares betyg, dagen derpå funnits ett omkring en och en half tum långt, kontunderadt sår på venstra främre sidan uppemot hjessan, samt att Bolin och stadssoldaten efter våldet. med anledning af ropet: tag fast polisen, skyndsamt aflägsnat sig från stillet. Hvad nu först angår stadssoldaten Ahlstedt, uti hvilken målseganden Pet on trott sig igenkänna våldsverkaren. så tr han icke mot sitt nekande öfvertygad att hafva föröfvat ifrågavarande misshandel; men emot honom har förekommit bland annat, att vittnet Hallberg inför öfverståthållareembetet tillkännagifvit, att han tyckte sig igenkinna Ahlstedt såsom den der öfvat våldet å Pettersson; att vittnet Ekström klarat Ahlstedt ega mycken likhet med våldsverkaren, hvilken vittnet intygat hafva varit vid Ahlstedts längd och i likhet med denne haft mörkt krusigt hår; att, enligt hvad vid undersökningen utrönts, gerningsmannen måste hafva varit en af de tio stadssoldater, som ifrågavarande afton patrullerat på nedra delen af Drottninggatan och Fredsgatan (icke på Gustaf Adolfs torg, såsom i öfverståthållareembetets protokoll oriktigt uppgifves); att, bland dessa, endast tre äro af ovanlig längd. nemligen korporalen Jonsson samt soldaterna Jansson och Ahlstedt; att af vittnena. bland hvilka fem anmärkt den ovanliga kroppslängden såsom kännetecken på våldsverkaren, tvenne derjemte bestämdt intygat. att den som misshandlat Pettersson icke varit: korporalen Jonsson eller soldaten Jansson; samt att histedt, enligt hvad han sjeN medgifvit. just vid den tid misshandeln egt rum, passerat Fredsgatan fram i den riktning våldsverkaren upplysts rafva gått. Hvad sålunda förekommit anser jag innefatta sådana bindande omständigheter och liknelser emot Ahlstedt, att. jemlikt 17 kap. 30 riätteångsbalken, han bör med ed i målet sig värja. wvilket jag alltså yrkar måtte honom åläggas. Beträffande derefter Bolin anser jag, genom hvad i målet, på Å mäles. utredt blifvit och i öfrigt förekommit. — hvaribland jag får erinra om de många undvikande svar Bolin under ransakningen gifvit, den tvetalan, hvartill han i flera afseenden gjort sig skyldig och den oblyghet, hvarmed han vid sednare rättegå tilliälle nekat till hvad han vid ett före; erkänt, — Bolin vara öfvertygad att hafva vid ifrågavarande tillfälle med ord och tecken befallt och upphetsat den honom följaktige stadssoldaten att mot de i pertgången til huset n:r 21 innevarande personerna begagna våld och på detta sätt varit: delaktig i misshandel, bemilde stadssoldat dervid föröfvat mot betjenten Pettersson. De omständigheter. som isynnerhet ådagalägga ett sådant förhållande, äro, att Bolin, som vid tillfället visat sig förtörnad deröfver att hans befallning om portgångens utrymmande icke åtlyddes, omedelbart före väldet yttrat något till stadssoldaten och gifvit honom en vink, hvilket yttrande och vink af vittnena uppfattats såsoni en uppmaning till våld. och att Bolin efter våldet icke fullgjort den honom åsom poliskonstapel åliggande pligt att taga reda på väldsverkare och vittnen samt vård om den skadade, utan i stället betett sig såsom stadssoldatens medbrottsling. ity att han, efter det ropet: tag fast polisen förnummits, jemte stadssoldaten skyndsamt aflägsnat sig från stället. På grund häraf yrkar jag å Bolin, för delaktighet I misshandel. ansvar enligt kongl. förordmn!

6 juli 1864, sida 3

Thumbnail