Aftonbladet – 2 juli 1864, sida 3

omöjlig en sådan beskyllning, och får man bevisen i händerna, så behöfver inan lång tid att reda sina tankar och försona sig med en sådan möjlighet, och ändock skall det ej förundra oss, om man söker och kan finna ursäkter. Lägga vi nu till dessa regeringens och fosterlandets uppriktiga vänner, af hvilka dock en stor del ej utsagt sitt slutomdöme; lägga vi härtill alla dem, som äro fredsvänner å tout prix, som äro rädda för allt, som afbryter det vanliga lifvets gång; samt slutligen alla dem, som för enskilda intressens skull, medvetna eller. omedvetna om orsaken, önska fredens bibehållande, så bör onekligen en ganska stark opinion kunna erhållas till stöd för en sådan politik — eHer rättare sagdt såsom följd deraf — ty dess egentliga stödjepunkt ligger i regeringen åjelf. grund och historiska upptomst visat den betydelse, som kan tillmätas denna opinion, som vi — atitagelsevis—— Kaällat den: -allPmänna, tä vilja: Firgöra ett dylt antagandet som icke, såsom det förra, är. ett åntagande som-skan varajsant — det Gud förbjudet — utan ett .antägende, som hver och en måste erkänna vara ogrundadt. Vi antaga då, att allmänna meningen ilandet såväl från början, som alltigenom varit -emöt och ogillat; regeringens skandinaviska politik, samt att eit krig, der vi ensamma skulle uppträda till Daumarks försvar, skulle ha ogillate af allmänna meningen i landet. Man kan ej förundra Sig-öM en sådan mening har några anhängare, helst bland äldre folk och sådane, som ej kunna se långt in i — ett klart förstånd, ett öppet sitno för his storiens lärdomars och -begripandet :af den digheten af ett krig, som ej är i egent: lig mening ett försvarskrig och som endast inditekte beförersdet egraddndets intressen: Harinu en regering, i trois af en sådan öpinion och. öfvertygad om. det rätta och litik, gom i hennes mening är sant fosterländsk och lidsenlig, men så ny och hög tressena, ej. kaninse dess betydelse; när denna regering vidare i denna riktning åtagitsig förbindelser, som kunna leda till materiella uppoffringar för nationen: skall dåj denna; regering uppgifva de höga syften, hon salt sig före, uppgifva sina förpligtelser och nationens heder, gifvande vika för de lägre mtressena och den bristande insigten, äfven om dessas rhälsinän äro — d. v. schär vore -— numeriskt öfvervägande? År regeringen svag, så måste hon kanske göra det, är hon stärk, så stark, att hon åtnjuter tolkets fulla förtroende, kan moraliskt inverka på dess tänkesätt och leda dess handlingar, så: är det hennes ovilkorliga pligtsatt begegnasig af denna fördel och att genom ett kraftigt initiativ rycka folket med sig. Det stora, som sker i historien sker ej af folket, men visserligen genom folket i det detta genom en kr ftig impuls uppifrän dåter föra sig framåt. saa Så hafva också -svenska konungar tänkt och handlat i fordna och bättre tider. Om Gustaf Wasa, innan han började utförandet af sin stora plafrcatt: befria Sverges rikefrån våld och förtryck, hade tillfrågat-svenska folket om dess. mening .— förutsatt, att delta kunnat ske — huru många röster skulle han väl ha fått på sin sida? — Om Gustaf Adolf hade kunnåt räkna dem i Sverges land, som önskade krig mot Tyskland, i sanning de: hade ej varit: mångas. men då han snsåg sig böra med sin andes kraft, sin tika förtröstan och sin högre insigt söka verka på folket, då ban: med. manlig wältalighet förordade den ätventyrligaste, men mest ädle och storarlade politik, di glömde folket sina små materiella intressen och storheten af det äskade offret; och det följde sin konung i en härnad, söm ländt Sverges folk och evilisationens-historie tillsovansklig vinst och ära. Då Carl XI mottog land och kronå ur okloka förmyndares händer, så såg det mörkt ut för gamlaSverge och ringa utsigter förefunnos att kunna bibehållade från Danmark nyss eröfrade provinserna. Hade han förtviflat och tillfrågat sitt folk, om det ej gjorde detsamma, om det -ej vore skäl att med afträdande af ett stycke land köpa fred och säkerhet för det ötriga, hwvemtvif lar väl om, huru svaret skulle hatfvåä, utfallit? Då Carl XH tillträdde sin regering och trenne mäktiga grannar hade beslutitvår undergång, då såg det också dystert ut för vårt fädernesland. Hade folkets meningar räknats, så skulle säkert de flesta ha tillrådt att köpa en dräglig Ired med förlust af ära och länder; men kungen förtröstade på Gud och sin rättvisa. sak, och derföre gjorde folket så med, och det följde sin kung till faror och segrar, som minnas och nämnas med stolthet och häpnad :i Sverges land och i hela verlden.: Vi troyatt samma ande ännu bor i Sverges folk, när det har ledare, som fatta högt sin uppgift och ha kraft att våga följa de högre intressenas och pligtens manande bud. Vi medge, att dessa jemförelser äro haltande; men vi. kunna desto hellre anföra dem, som de äro haltande till vår förmån, ty dels är det i de anförda exemplen en afgjord sak, att folkmeningen, numeriskt betraktad, skulle ha varit decigeradt emot de nämnda politiska handlingarne, då deremot i det fall, hvarom nu är fråga åtminstone ett stort parti — vi säga ej mer — oaktadt stödet af en älskad och värderad regering, varit emot densammas i de lägre intressenas tjenst inträdda politik, och dels var det i de nämnda exemplen fråga om att handla för fosterlandet klokt eller oklokt, här är det dessutom fråga om ett simpelt uppfyl lande eller icke uppfyllande af en moralisk pligt. S u är det möjligt, att en svensk konunj i närvarande tid, då vi ega en ordnad och konstitutionel författning, ej anser sig böra ett liknande sätt fatta sim uppgift. Han eror af sina rådgifvare, men eger dock makten att dessa välja och ombyta. Två vägar äro då att följa: antingen skall han helt. och hållet underordna sin mening under sina rådgifvares och låta dessa allena öch storartad; att tlertalet af nationen: ak: ! tande-blott denärvarande och -praktiskain. Sedan vi nu genom uppvisande af dess! framtiden. Det fordras — det må-erkännas. ärvarande tiden, samt en idealistisk verlds-. ådning för att inse riktigheten. och nöd-j ädla i sitt syfte,. inledt och fullföljt en po-. 4 tå 4 kel Or) Aer nb. OR ban BN RA ont SR bt Jo Ej b JR Nn feg DEREN at IT re