Aftonbladet – 2 juli 1864, sida 3

n total eller partiel förändring af rådgif: vare utföra, hvad han vill och hvad han sagt hafver. Antaga vi det förra fallet eller en koönung, som öfverlemnar hela regeringsbördan åt sina rådgifvare; så är det också på dessa, som allt ansvar hvilar. Då blir fråPR huru dessa rådgifvare i närvarande poitiska fråga fattat sin uppgift och uppfyllt sina pligter. Antager man; att ministören varit enig i inledandet och fullföljandet af vår skandinaviska och för Danmark löttesbringande politik, samt att den äfvenledes varit åt när krigets allvar hotade, i att afbryta denna politik för fosterlandets väl, så måste man visserligen värdera en sådan välmening och beundra en sådan hjeltemodig uppoffring af sagda ord och per: sonliga anseenden , men inför dem, som anse fosterlandets högsta väl bestå i häfdandet af dess skyldigheter och dess fläckfria namn, kan en sådan handling ej förtjena tacksamhet och gillande. . Antager man, att det varit utrikesministern, som på eget ansvar skött den utlävdska politiken, samt att han velat fullfölja sitt började verk, men blifvit öfverröstad afregeringens majoritet, så skulle han — förutsatt att konseljen styrer sig sjelf — hafva afgått från sin plats och majoriteten hafva apterat en liktänkande i hans ställe. Genom denna rtsonalförändring — enär ej konungen ville ingripa och ombyta den öfriga delen af ministeren — skulle såväl grefve Manderström som nationen ha gjort en oerhörd vinst. Hade sedan denna ombildade ministöre förklarat sig anti-skandinavisk, anti-krigisk och anti allt hvad grefve Manderström sagt och. gjort, så hade detta visserligen varit sorgligt för alla den skandinaviska idens anhängare, men äfven dessa skulie dock ha föredragit ett sådant öppet och ärligt spel framför det bortblandande af korten, som nu måst tillgripas, denna förklarade fiendskap framför en låtsad vänskap, denna deeiderade och fasta politik ffamför deuns vacklande svoghet, som ej vet, hvad man vill och hvad man icke vill, som erbjuder sin tjenst, så länge den ej behöfs, men drar sig ur spelet när den påkallas; och som slutligen med: engelska statsmänstill föres döme tycks hafva ett politiskt samvete, som tyckes höjdt vlver den vanliga och borger: bga pligtlärans byd: Det gilves. väl ingen i vårt land, hur obe. gränsadt : hens. förtroende. till rår regerin ån må våra, hur anti-sskandinavisk och fredsvänlig han un må Vara, fom ej inser och beklagar, att vårt land genom de sista tidernas politik råkat i en högst svår och obehaglig ställning, samt att vårt lands anseende härpå måste mycket lidar -Må man medgifva, att värg siutsmän baft svåra och oberäknade förhållanden utt kämpa emot, detta kan endast till någon del ursäkta dem; som varit: anledningen till detta sorgliga foktum. De-finnasysom-— genom:de praktiska intressenas föredragande framför alt annat, genonf bristände kännedom om förbållanden eller. andra synpunkters sypnerliga betraktande framför , dem, som synas oss de väsentliga .— kommit till den mes ning; att vårt lands ära ingenting lidit of hvad som skett, Lyckliga desse! Om vi nu ändtligen söka nppfylla, hvad vi. Hittills underlätit, så eker detta under helt andra förbållanden och vår handling har mistat mycket-af det värde, som ligger Pet fritt och otvunget offer. I Danmark vågar man ej ner göra sig någrä förhoppningar på vår egen driltt och goda vilja; men: man gläder sig öfver den omstämning i-allmänna meningen i England, som tycks skola föra nationen: till krig och man. förs mödar högligen, att Svyrge-Norge då äfven skall finna sig nödsakadt att deltaga i kam: en. ; Må man; trots-allt detta.ej förlora modet! Mycket kan-ävnu vinnas genom ett slutligt och verksamt deltagandei kampen för Skandinaviens bestånd: Må man understödja dei närvarande regeringen, eftersom vi ej fätt någon annan, i ellt hvad hon gör i detta afseende! Men, må man. dock ej. glömma hvad hon underlåtit att göra, samt att — såsöm vi nämmt — det endast är en lycklig tillfällighet, Endast förklarlig genom tysk oförskämdhet och sjelfförblindelse,; som låter, oss till någon. del försona bristerna af en politik, som kommit mången att förlvifla om vårt lands häfdade anseende samt frukta för dess kommande öden. Simplex.