Aftonbladet – 2 juli 1864, sida 3

Rättegångs-. och Polissaker. — De at underståthållaren Almqvist och po: lismästaren Wallenberg genom justitiekanslers. embetet väckta tryckfrihetsåtalen emot författa. ref till brosehyrenh Peppar och!Salt, litteratö, ren Minnieh, voro åter i förgår före vid rådhus. rättens femte afdelning. Hr) Munnieh inlemnade ett skriftligt svaromål på underståthållarens förra rättegångsdagen ingifna: anklagelseskrift och begärde för anskafrande af: bilagor till sin förklaring ytterligare 14 dagars uppskof med målet, hvilket åklagaren bestred. men af domstolen bifölls. Ifrån polismästaren Wallenberg, som förbehållit sig att till i dag Vidare få utveckla sin talan, inlemmades en längre uppsatta hvari han äfven antydde att hr Minnich. skuile vara upphofvet till neka tilljustitiekanslersembetet inkomnå klagomål emot poliskåren för våld. bamheter utider Marsuppträdena, och särskildt deribland hrr Clercks och Ericssons, samt ville med notarialattest styrka att dessa herrar i viss mån återtagit sina uppgifter. Hr Mönnich förnekäde sig ha författat nämnda anklagelseskrif. ter och protesterade derföre emot attestens uppläsande och intagande i protokollet samt anhöll om Clercks: och Eriessons hörande i saken; men hvilket allt af domstolen afslogs, hvaröfver hr Munich anmälde missnöje. För protokollsjuste. ring uppskjöts detta sednare mål på 8 dagar. — Sistlidne torsdags e. m. anmälde på AdoN Fredriks församlings polisvaktkontor litografen Georg Wirsing, boende i huset n:r 12 vid Stora Badstugatan,att samma dag, kl. omkring 34 blifvit från honom i hans tre trappor upp belägna rum, hvartill dörrarne för tillfället varit olästa, bortstulna tvänne å en chiffonnier ligände riksbankens sediar på 100 rdr rmt hvardera, samt att han för stölden misstänkte en i blå, luggsliten paletå, ljusa byxor och gammal, vidkullig mössa klädd mansperson, som vid sist nämnda tid varit synlig i huset, efterfrågande flera personer, hvilka dock derstädes icke voro boenc Efterspaningar vidtogos genast, dervid upplystes att två personer vid 3-tiden innevarit å krogen uti huset n:r 27 vid Nörra Tullportsgatan och der begärt växla ett par sedlar af nämnda. valör, hvilken begäran dock icke kunde efterkommas, samt att dessa personer förmodades vara skräddare till yrket och ha sin bostad nåvorstädes i Perlstickargränden; vidare erhölla könnedom derom att en person, Klädd lika med den misstänkta tjufven, skulle bo i huset n:r 12, B, i samma gränd, hos skräddaregesällen: Beckman, hvarföre denne togs i förhör. Han uppgaf Jå att hos honom inneboende skräddriarbetaren Gerton Tingström, hvilken är straffad för andra resan stöld, det dock Beckman sade sig ej förut afvetat, ehuru de varit arbetskämrater, hemkommit kl. 3 och giort något ombyte af kläder samt sedan, i sällskap med Beckman och en annan i Perlstickargränden boende skrädderiarbetare vid namn Wretman, besökt krogen uti huset n:r 100 vid Nya Vägen, der Tingström, efter imtagen förtäring, växlat en 100-riksdalerssedel, hvarpå han betalt Beckman sin hyra och dessutom gifvit något öfverskott, samt slutligen hos en pantlånare återlöst diverse klädespersedlar. Tingström hade, efter att inne hos Wretman öfverräknat sina penningar, som utgjorde ett gng af 136 rår. skiljt sig ifrån sitt sällskap och lofvät hemkomma kl. 10 på qvällen, men sedermera icke varit synlig. ingströmg hos Wretman boende son, också för andra resan stöld straffade förre skrädderiarbetaren Wilhelm Robert Tingström, som af Wretman uppgifvita varit under rg oe lopp i faurens sällskap och förmodades af honom Emot mågot penningar för en tilltänkt resa till Norrköping, to vid sin hemkofnst kl. 11-på aftonen i förvar, oci Beckman och Wretman kallades att som i dag inställa äg poliskammaren. Vid ransakningen derstädes förnekade Beckman fortfarande att bam afvetat det Tingström vär en för stöld stratfad ten och Wretman sade sig hkaledes icke aft Ennedom hvarken derom om den yngre