Aftonbladet – 2 juli 1864, sida 2

omna första häftena har han funnit en ycklig medelväg deri, och med kännedom ft det omsorgsfulla nit, hvarmed hr Höijer gnat sig ål detta arbete, kan ej heller be viflas att han äfven allt framgent skall yckas derutinnan. Verket utgiives i en niid upplaga med vackert tryck och papper å hr Abr. Lundquists förlag till det modeäta priset af 50 öre häftet. Ny Dansk Litteratur. inglerfolkets Kirkehistorie af Beda den Aervrrdige. Paa dansk af C. M. Kraxballe. — Den dansk-tyske Strid al Manicus. — Kong Frederik den Syvendes Sangkröniko. — Biographisk Skitse af P. H. Harring. — Til Forsvar mod den s. k. Grundtvigianisme af H. Martensen. — Skriftordet og adet levende Ordo af H.N Clausen. Till den äldre kyrkohistoriens vigtigare källskrifter hör, som bekant, Historia ecelesiaslica gentis Anglorum af anglosachsern Beda (född år 674, o. död 735), af efterverlden hedrad med tillnamnet Venerabilis. Efter en etnogralisk teckning af Britannien och Irland samt en kortfattad öfversigt öfver sitt lands historia från den tidpunk, då den förste romare, Cajus Julius, kom till Britannien?, börjar den gamle auktorn med tjugondetredje kapitlet i den första af de fem böcker, i hvilka han fördelat sitt verk, framställningen af sitt hufvudämne. Han skildrar nu på ett tilltalande sätt, huru försöken att till Britanniens hedniske bebyggare sprida den kristna salighetsläran vunno stadga och framgång, då Augustinus i slutet af sjette seklet af Gregorius den store sändes till dessa aflägsna nejder, och huru under de närmast följande fyra menniskoäldrarne hans verk der förkofrades. Med skäl anmärker den danske öfversättaren det egendomliga förhållandet, att mun i det boklärda och mångskrifvande Tyskland hittills ej funnit det mödan värdt att öfversätta Bedas märkvärdiga arbete, hvilket ock ej finnes på undra språk än latin, engelska samt — numera — på danska. Den danske tolkaren, som synbarligen med mycken pietet gått fill verket, har ökat värdet af sin öfversättning genom en inledning, i hvilken han samlat de toritiga uppgifterna om Bedas lefnad, samt genom ett bihang af bistoriska m. fl. slogs anmärkningar och ett namnrepister. .. Så vidt läsningen af några kapitel tillåter oss bedöma, har öfversättaren lyckatB väl träffa den gamla bokens behagligt enkla stil och älderdomliga ton. — Den 400 sidd. starka skriftens pris är: 4: 25 rt. Men gör klokast, om man ej tillegnar sig alltför höga föreställningar om vår tids humanitet, civilisation och kristliga möral; ty egoismens och herrsklystnadens Jlidelser beherrska Europa nu lika väl som för 2 å 3000 är sedan — ytträr förf. af det läsvärda arbetet Den dansl-lyska Strid. Bidrag til en Characteristik af de mod Danmarkrettede tydske Partibevegelser. Och i sanning, denna varning är ej ötverflödig. Bländad af vår tids lysande upptäckter och uppfinningar, af de omätligt följdrika segrår den menskliga intelligensen och företagsamheten fler dag anteckna på sin meritlista, gen hängifvit sig åt föreställningen om vår tidsålders snart sagdt oändliga företräden framför hvarje annan, åt..den tron att allt vore väl bestäldt, att rörelsen i det menskliga samfundet verkligen i allo är en i rätta spåret stadd utveckling. Man har dervid lemnat ur sigte det, utan hvilket all vetenskapens och forskningens gloire; all det sociala hivets förfining äro blott ett bedrägligt prunkande skal omkring en rutten kärna; man har i sin egoistiska förtjusnings optimism lemnat ur räknivgen det sedliga tillståndets och rättsmedvetandets förslappning, beskafrenhewen af de motiver, som leda den äflande verksamheten, och arten af det mål, till hvilket den sträfvar; man har glömt, huru den verldsförnyande tron, den sedligtreligiösa entusiasmen, den uppoffrande kärleken till sanningen, det ödmjuka sinhet som låter personligheten gcenomträngas af höga ider och vill för dessa allt försaka, huru dessa grundkrafter för mensklighetens sanna framåtskridande mer och mer vika tillbaka för en åskådning af verlden, som sätter det högsta goda i det sinliga Jifvets komfort, för en platt, prosaisk. och torr förståndighet. I vårt upplysta århundrade har man dock högt predikat både det af I gudomlig och mensklig lag obundna ?enillets dyrkan? och 7köttets emancipation samt i den europeiska civilisationens s. k. medelpunkt föredragit teorien om två slags möral, det ena för furstar och statsmän, döt andra för vanliga syndiga menpniskor; och det är veterligt nog, att dessa läror ej sakna adepter; legio kunna de kallas, ty de äro många. Nun gläder sig åt vår kulturs for: mella fulländning, ser sig blind på dess glånsaride yta, men forskar ej, frågar ej efter tende.serna som röra sig derinom. För den ytliga verldsvisdom, som nu blott alltför otta uppträder med envåldsherrskareng anspråk, är det handgripliga detenda verkliga, och det qvantitativt imponerande det enda stora. De moraliska krafterna — på dem tror man ej. Med det simpla räknestycket, att 4 millioner menniskor är blott en tiondedel af 40, menar man sig hafva uttömmande besvarat frågan, hvad ett litet folk förmår mot en stormakt. Den makt, som ligger i rätt och sanning och i tron derpå, betraktas som en imaginär storhet, talet derom affärdas med en axelryckning. Den svenska troshjeltens: Förfäras ej du ll hop -— hvad är det för denna tidsriktnings koryfeer annat än en galenskap och en förargelse? ur dahl ÄR