än de nyssnämnda, af Nya Dagligt Alle handa anförda, så bevisa de dels i och för sig ej stort, dels bevisa de ingenting i och för omslaget i vår politik, ty detta inträffade i November, och de af nämnde tidning anförda meddelandena datera sig frän gistlidne Januari och Februari månader. Omslaget måste således ha en annan grund såvida ej redan vid denna tid Ryssland på något sätt sökt inverka på våra handlingar. Om Ryssland t. ex. afrådt oss från att afsluta det redan beslutade och färdiga försvarsförbundet och ett sådant afrådande ha t någon inverkan på våra statsmän, så är det inkonseqvent och oförlåtligt af dessa samma statsmän att ha gifvit sig in iunderhandlingar om ett sådant förbund, innan de derom rådfrågat och dertill fått bifall af den makt, som, enligt deras förmenande, borde ha afgörande röst i fråga om vira politiska handlingar och värt lands intressen. Dessa äro de anledningar till omslaget i vår politik, som antagas och anföras. Att dessa, oaktadt deras inre haltlöshet, af många tillmätits så stor vigt och betydelse, är svårt att förstå. Men det är tydligt, att en mängd enskilda intressen skola lida af ett krig. Nästan alla de näringsidkande klasserna kunna ej utan förluster och uppoffringar motse ett sådant. Äfven inom en armå som vår, der flertalet af officerare och soldater aldrig ha deltagit i något krig och der:enom kunnat få lust för detsamma, der de flesta hunnit åldras i fredliga värf,i det de som oftast gifvit sig till militärer för att bli — landtbrukare eller något dylikt, är det ej troligt, att böjelsen för att gå ikrig skall vara särdeles stor. Nu finns det visserligen en och. annan, som är fräck nog att medvetet sätta sitt eget intresse öfver fäderneslandets, men vare det långt ifrån 038 att antaga detta om flertalet af de svenska män, som gillat regeringens politik. Men det är en allmän mensklig svaghet, som få äro höjda öfver, att vara benägna för att finna mera kraft och betydelse än tillbörligt är i sådana skäl och grunder, som öfverensstämma med de egna önskninoarne. Man kan således, i det man tror sig opartisk, lätt bedraga sig sjelf. Dertill iunas ju också många, som ha ett så obeingadt förtroende till vår regering, att de på förhand gifva den absolution och bifall ill allt bvad den vill göra. Mången, som jest ej har ringa föreställningar om sitt förstånd och sitt omdöme, underordnar uti detta fall sin mening helt och bållet under andras, med en anspråkslöshet, som står i strid med hvarje statsborgares pligt och rätt att sjelf tänka och döma, och framhärdar i sitt förtroende till personer, hvad än fakta kunna ha att invända deremot. Oaktadt allt detta, tro vi ej att flertalet ef sveuska nationen gillar vär regerings politik i denna råga. Men vi våga ej heller påstå, att man allmänhet ogillar densamma. Vi tro, att det stora flertalet ej ännu bestämt sig. Man akttager en afvaktande ställning, man tror ;j fullt på allt hvad man hör och läser i tidningar — och deri gör man rätt — man vill ha alla fakta under ögonen, man vill veta bestämdt hvad man å ena eller andra sidan endast supponerar, innan man vå en ufgörande dom. Vi hysa tillräckligt förtroende till vårt folks rättekänsla och högsinthet, för att antaga, att debna dom skall utfalla ogillande för en politik, som satt en skamfläck på vårt goda svenska namn ock tillsidosatt våra och våra stamfränders vigtiga och gemensamma intressen. Simplex.