Aftonbladet – 27 juni 1864, sida 3

och åter i sin bur. Hans mörka hy är barkad och brynt af hetta och arbete, men blodet rinner friskt derunder och ger huden en varm och mjuk ton. Det köttlösa ansigtet är, i trots af den skar,a, rastlösa blicken och silfverstrimmorna i hans hår och skägg, icke utan en egendomlig, vild och trotsig skönhet, och ehuru dess uttryck är lidelsefullt och tygellöst, brinner dock en djerf och eldig flamma i hans ögon, och mannen är tydligen företagsam, modig och stålsatt i hvarenda tum af sin kropp. De romerska damerna valde, med denna låga smak, som utmärker ett allmänt urartande af seder och moral, vid denna tidounkt sina favoriter ur gladiatorernas leder. De hade en verklig passion för krigiska öfningar, amazondrägter, imitationer af blodiga lekar, utförda med synnerlig skicklighet och vildhet, ja, äfven för gladiatorernas egna personer. Det var således icke underligt att den vackre fäktmästaren med sitt rykte för styrka och mod, var i hög grad utmärkt af den kejserliga stadens stolta och nyckfulla damer. En endas ynnest var för öfrigt hans bästa rekommendation till de öfrigas; och Hippias skulle kunnat so!a sig i de ädlaste romerska damers mest tjusande leenden. Han satte emellertid icke just så synnerligt högt värde på sin lycka. De äpplen, som falla till marken, äro utan tvifvel de mognaste, men de synas dock aldrig så frestande som de, hvilka glänsa isolskenet en handsbredd högre upp än att vi kunna nå dem, Hippias var hvarken bländad eller smickrad af de klara ögon som så ljuft strålade honom till mötes. Han älskade en flaska vin nästan lika högt som en skön qvinpa — två fot smidigt stål och en lädersköld vida högre än bådadera. Emellertid salte han onekligen bland alla de förtjusande damer han kände högsta värdet på Valerias uppmärksamhet, och detta så mycket mera som den sällan bestods honom; och han gjorde sig mera besvär med hennes fäktlektioner än med någon annans af