Aftonbladet – 27 juni 1864, sida 3

kroppsöfningar, men som gör ett fall jemförelsevis oskadligt, på samma gång som det vänjer lärjungen vid den slippriga yta, på hvilken han skall komma att kämpa för sitt lif. Kastskifvor, tunga kulor och vigter samt massiva klubbor ligga slängda i vråarne eller stå uppställda mot byggnadens väggar, och en horisontal hoppningsplanka, placerad i jemnhöjd med en mans bröst, antyder att vigheten uppöfvas på samma gång som styrkan. Utom dessa den fredliga gymnastikens insignier, ser man tunga boxarhandskar samt på diverse ställningar de dödsbringande anfallsvapen och det skyddande harnesk, med hvilkas tillhjelp gladiatorn drifver sitt fruktansvärda yrke. Man ser der äfven trubbiga spjut och slöa svärd till öfning, samt en träfigur, till den grad hackad och buggen att han icke längre p minsta sätt liknar den fiende han skall föreställa, och på hvilken de mest brukliga huggen och stötarne ar jemt blifvit utdelade het och styrka. med tilltagande skieklig yggningen gär fäktI den ena ändan af mästaren i egen hög person fram och tillbaka; än med uppmärksam blick betraktande sina lärjungars rörelser; än stannange för att meddela någon upplysning; än uppmuntrande eller förebrående med en gest, samtalltemellanåt, likasom af ren tankspriddhet, upptagande ett af de obegagnade vapnen, och svängande det kring sitt hufvud med en snabbhet som ådagalägger den fulländade fäktarens hela kraft och skicklighet. Hippias, f. d. gladiatorn, är en man af medelåldern, och med en högväxt gestalt, som blir ännu mera befallande genom dess långsträckta proportioner och det egendomliga sätt, hvarpå han bär sitt hufvud. Ständig och mångårig öfning har härdat hvarje lem till stålhrådens hårdhet och uthållighet och gjort hans höga gestalt mager och senfull lik en vindthunds. Alla hans rörelser hefva denna intagande, smidiga ledighet, som är en följd af vighet och muskelstyrka, och hans gång, som är lätt, mjuk och ljudlös, liknår pantherne då han vandrar fram