Aftonbladet – 27 juni 1864, sida 2

enabba kommunikationer med somstgns ch ångbåtar, hvilket landet numera eger, ch hvilket ensamt kunnat möjliggöra eftt öte sådant som det ifrågavarande. Diet r naturligt, att mötet på Sannahed icike ade att uppvisa sådana väldiga massor villiga, som t. ex. i England kan saniy vandragas i London eller dess grannskap, en om man tager i betraktande huru stora fstånden äro och huru gles befolkningen i årt land är, torde det kunna betraktas såsom evis på ett synnerligen lifligt intresse för en frivilliga beväpningen inom landet, att å Sannahed voro församlade omkring 1600 nan skorpskyttar. De flesta hade, för att ställa sig der, måst genomresa halfva lanet; många afdelningar hade måst göra kom;inerad sjöoch landtresa och allt sammanogdt hade för alla medfört icke ringa uppfiring af tid och kostnad. Starkaste kontingenterna till denna styrka ade lemnats af Stockholms, Göteborgs, )rebro och Norrköpings föreningar. Stockwolmskåren räknade inemot 650 man, Göeborgskåren 270, Örebrokåren med sina ilialatdelningar i kringliggande landsbygd imngefär lika många, och Norrköpingskären ymkring 150 man. Större och mindre aflelningar hade dessutom infunnit sig från Askersund, Arboga, Nora, Carlstad, Jöncöping, Upsala, Eskilstuna, Linköping, Hölerköping, Bråbo härad, Lidköpiog, Falköping, Sköfde, Alingsås och Skara. Hela styrkan formerades på fem bataljoner, hvardera räknande något öfver 300 man. Stockholmarne bildade för sig 2 bataljoner, af hvilka den första fördes af kapten Ekman, hvilken tillika, i anseende till Stockholmskårens öfverbefälhafvares sjukdomsförfall, hade högsta befälet öfver hela Stockholmskåren. Andra Stockholmsbataljonen fördes af löjtnant v. Hennigs. Göteborgarne, som i sin bataljon hade upptagit några afdelningar från orter belägna närmare vestkusten, fördes af. Göteborgsföreningens öfverbefälhafvare kapten von Holten. Örebrobataljonen, förstärkt med afdelningarne från Arboga, Nora m. fl. orter i Örebro län, fördes af kapten Hård. Den femte bataljonen, hvars kärna utgjordes af Norrköpingsföre ningen och för öfrigt bestod af flera småafdelningar från skiljda orter, deribland 40 Carlstads-skarpskyttar, kommenderades af Lidköpings skarpskyttekårs öfverbefälhafvare kapten Braun. Vid foten af den föga betydliga höjdsträcka, som i vester begränsar exercisfältet Sannahed, hafva lifregementets husarer sitt läger. I den straxt bakom densamma liggande Rahla by hade göteborgarne beredt sig inqvartering uti lador. I linie med husarlägret, längre mot norr och på icke obetydligt afstånd från detsamma hade för Stockholmskåren blifvit uppslaget ett läger, bestående af 64 större och mindre tält på tre linier. Detta läger erbjöd en särdeles vacker anblick och var med synnerlig omsorg anordnadt af chefen för Stockholmskårens intendentur, hr assistenten Abrahamsson. Vid dess uppställning hade Nerikes regementes officerare med förekommande beredvillighet lemnat erforderligt handräckningsmanskap samt i öfrigt på det mest förekommande sätt tillhandagått med allt erforderligt biträde. Högvakt var anordnad midt emellan de båda bataljonerna och der bakom en stor tältsalong. På venstra flygeln af sitt läger hade stockholmarne varit i tillfälle upplåta några tält åt Carlstads-kontingenten, som icke hade kunnat medföra tält och icke kunde finna inqvartering i de redan af andra afdelningar upptagna byarne. Längre till venster hade Örebro-kåren uppslagit sitt läger, på något afstånd från Nerikes regementes vanliga lägerplats, som begränsar norra delen af fältet åt Kumlasidan. På den östra sidan voro uppförda flera med flaggor och vimplar prydda restaurationspaviljonger af löf och granris. I den der bakom liggande Sanna by voro Norrköpingsboarne och flera småafdelningar inqvarterade i lador. De afdelningar som midsommardagen strax påe. m. sammanträffade vid Hallsbergs jernvägsstation hade under jernvägsfärden haft mycket olika väder. I vestra delen aflandet hade det nemligen regnat hela förmiddagen, hvaremot i det östra landet var varmt och soligt. Medan således de bland Stockholmskårens och den i Södertelje till densamma sig anslutande Norrköpingskårens medlemmar, hvilka måste åka i öppna vagnar, besvärades till följd af den långvariga torkan af väldiga dammoln, framkommo deremot de från vestkusten anländande afdelningar, af hvilka en del äfven måst åka i otäckta vagnar till Hallsberg, temligen genomblötta. Regnet, som drog sig mot öster, började vid Hallsberg falla i strida strömmar just då Stockholmståget dit anlände och det fortfor på samma sätt att regna hela eftermiddagen, så att kårerna ankommo t Il sina läger och qvarter alldeles genomvåta. Göteborgskåren, som hade betingat sig kost hos sitt värdfolk i Rahla by, möttes vid framkomsten af en i det fria anordnad middag, som intogs vid långa bord, uppställda på en stor gård, och det lärer, oaktadt de ogynnsamma omständigheterna, dervid gått ganska muntert till. Stockholmarne fingo deremot pröfva på en af de vidrigheter, som icke sällan inträffa under