Aftonbladet – 14 juni 1864, sida 2

Doe svenska kreditlagarnes inflytande på värt tulisystem. IL. I vår föregående artikel, för den 5 dennes, tro vi oss ha ådagalagt att bristerna i våra kreditlagar, huru stora dessa brister än må vara, lförsä svenska fabrikanter i jemförelsevis fördelaktigare ställning vid försäljning af sina produkter inom Sverge, än den, som kommer utländska fabrikanter vid enahanda försäljning till del; och alt således ur denna synpunkt kreditlagarnes brister icke utgöra hinder för införande af ett friare tullsystem. Ait beskaffenheten af dessa kreditlagar icke heller har något omedelbart inflytande få sjelfva varutillverkningen , i och för sig etraktad, är lätt insedt. För denna tillverkning erfordras råämnen, maskinerier och redskap, drifkraft, arbetsskicklighet och nödigt förlagskapital. Hos oss äro råämnen samt maskinerier och redskap i de flesta fall tullfria och följaktligen ullgängliga för samma pris som på de utländska marknaderna, med tillägg endast af någon högre fraktkostnad; i våra strömmar halva vi den billigaste drifkraft; svenska folkets förmåga att tillegna sig hög arbetsskicklighet är väl bekant; och på imtetdera af dessa vilkor för varutillverkning utöfva kreditförhållandena något som helst inflytande. — Om också det för sjelfva fabrikationen erforderliga förlagskapital icke i lika ymnigt mått här står till buds som i en del andra länder, är likväl denna skiljaktighet, hvilken betecknas af den olika räntefoten, icke af någon sådan betydelse, att varutillverkningen derigenom hos oss väsentligen fördyras. Man må nemligen icke förvexla det rörliga, för korta belåningstider beräknade discontot, hvilket i en del andra länder oftast är lågt, med räntan å förlagskapital, som för längre tid upplånas och hvilken ränta i utlandet står vida högre. Endast såvida som genom förbättring af våra kreditlagar eller rättare af vära kreditbruk lättare tillgång till förlagskapital skulle kunna beredas, endast såvida — säga vi — kunna bristerna ikreditlagarne eller kreditbruken medelbart inverka på varutillverkningen genom en något billigare förlagsränta. Men redan nu tillhandahålles åt vissa slag af industrien icke obetydligt förlagskapital genom manufakturdiskonten till vida lägre ränta än den vanligen gångbara, eller endast 4 procent: och ehuru vi måste förkasta detta konstlade medel, hvarigenom till förmån för medborgareklasser eller viss näringsve samhet, den uppenbaraste orättvisa utöfvas emot andra lika berättigade och lika gagvande samhällsmedlemmar och arbetsföretug, är det emellertid ett onekligt faktum, att denna förlagsränta nu är bestämd och hufvudsakligen tillgodokommer just de näringsidkare, hvilka på samma gäng tillgodonjuta höga skyddstullar. Det är också icke så mycket skilnaden i förlagsräntans belopp här och i andra länder, som fastmera skilnaden i det för industrien erforderliga förlagskapitalet, hvarigenom man påstått att det svenska fabriksäsendet vore så betryckt. Hr J. A. Abg, hvars broschyr framkallat dessa erinringar, tär och med att denna skilnad skall vara så betydlig, att då en belgisk yllefabrik behöfde endast 240,000 francs för sin. rörelse, skulle en svensk yllefabrik af jemförlig produktionsförmågau behöfva en million rår rmt. Sådana uppgifter hafva så länge blifvit upprepade, att de snart sagdt öfvergått till trosartiklar. Och likväl äro de längt ifrån grundade. Då råämnen, maskinerier, drifkraft och arbetsskicklighet här öfver hufvud taget måste stå ungefärligen i lika pris som i andra länder, ef-. tersom drilkraften är billigare, råämnen och inerier tullfria samt arbetslönerna jaktiga, och då lika räämnen, maskinerier och arbetsskicklighet måste, hvar helst de användas, lemna Jika arbetsprodukt på samma tid, bör det finnas uppenbart, att förlagskapitalet för sjelfva tillverkniugens bedrifvande i kan på ena eller andra ället vara al väsentligt olika belopp. Men ke desto mindre antaga vi gerna med hr Abg att den svenska yllefabrikationen för sin rörelse använder det uppgifna mångdubbelt större kapital, än den belgiske. Skälet härtill är dock någonting helt annat än olikhet i tillverkningskostnad. Det är olikheten i sjelfva rörelsen, som betingar de olika kapitalbehofven. Den belgiske, likasom i allmänhet de utländska fabrikanterna, sysselsätta sig endast med varutillverkninfen. De köpa sin ull och andra materiaier för dagens eller veckans tillverkning pf särskilda handlande, hvilka af dylika materialier hälla lager och derföre måste ra försedda med särskilt förlagskapital kilt kontor, magasiner, m. m. samt vi hvarje fi ning till fabrikanten låta betala sig för alla dessa omkostnader med nta å förlagskapitalet jemte handelsvinst. Vidare och så snart de utländska fabrikanerna fullbordat en tillverkning, ofta på förhand betingad, skynda de att till verkigt fabrikspris föryttra densamma till något ;ller några få handelshus, hvilka hafva till in uppgift att en gros handla med dylika; varor och sprida dem bland sina kunder, ! njinuthandlarne. Dessa cn gros handlande ! lIraga sålunda försorg om den del af för-! agskupitalet, som erfordras för det färdiga abrikatets bringande i marknaden, stå riken för denna rörelse och taga derpå sins si. Med ett ord, arbetets fördelning är. oo or a olA a